Man Blir Förbannad då han ska Betala Bussavgift

Idag kan du läsa följande på Sydsvenskan:
En man blev uppmanad att betala för sin resa.

Det fick honom att ilskna till och verbalt hota chauffören. Han sprang sedan från platsen. En av polisens hundpatruller hittade honom senare bakom en kolonistuga på Ärtholmens koloniområde.

Händelsen utspelade sig på en hållplats på Snödroppsgatan. Larmet kom till polisen klockan 13.56.” Här är en länk till artikeln.

En man har allstå blivit arg eftersom en tvingats betala pengar då han ville åka buss. Detta händelseförlopp visar utan pardon och slöjar att pengar faktiskt skapar situationer i vilken våld och ilska blir utryckta. Pengar, såsom ett medel du måste ha för att få överleva i denna världen, är i denna situation den direkt utlösande faktorn.

Om man sedan frågar sig varför mannen blev arg – kan man komma fram till flertalet olika orsaker, som kanske har varit den direkt utlösande faktorn till det som kom att hända. En av dessa orsaker kan ha varit stress och ångest – två liknande upplevelser som i stor del får sin kraft från rädslan att bli av med pengar. Kanske denna man precis förlorat sitt arbete, bestört och fylld av ovisshet inför framtiden ville han inte ge ifrån sig sina pengar; eftersom han vet, har han inga pengar längre, då har han inte längre möjlighet att ge sig själv mat och tak över huvudet.

När ska vi förstå att det är oacceptabelt att säga till en människa, vem de än må vara – att den inte äger den ovillkorliga rättigheten till mat och tak över huvudet. Ingen människa vill gå hungrig, ingen människa vill sova utomhus i snö och kyla – ändå tillåter vi människor att existera i sådana levnadsförhållanden, eftersom de inte har tillräckligt med pengar.

Pengar måste ges till alla, jämlikt – det är oacceptabelt att några inte ska ha någonting, när andra har allting. Vi alla, oavsett vad vi gör, vilken utbildning vi har, vilket arbete vi har, vilken hudfärg vi har, vilket språk vi talar eller var vi bor – förtjänar att få mat, tak över huvudet och allt det som behövs för att leva ett bekvämt och rofyllt liv på denna jord.

Ge till en annan såsom du vill att en annan ska ge till dig – det är inga konstigheter. Du vet vad du skulle vilja få – ge det då till alla andra, för de upplever precis som du – smärta, då de blir berövade sina livsnödvändiga förnödenheter.

Advertisements