Dag 17: Pengar och Irationella Rädslor

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att frukta att förlora kontrollen över min verklighet, att frukta att jag inte längre kommer kunna göra effektiva beslut, och se på vad konsekvenserna blir av mina beslut, eftersom det inte finns någon rationalitet i min värld

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att frukta oberäknelighet, att frukta människor som jag inte kan läsa av och förstå vad som driver dem, hur de drivs, och vad deras nästa beslut kommer att bestå i

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att frukta och känna ångest inför att en annan inte kommer lyssna på mig, och höra hur jag vill ha saker och ting, i rädslan att jag därigenom kommer förlora kontrollen i min värld, och bli förbisedd, och inte ha någon möjlighet att dirigera eller styra mig själv i min värld

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fördöma kontroll, och se försöket att kontrollera min värld, utifrån en utgångspunkt av rädsla såsom dåligt – och istället för att se hur jag kontrollerar min värld, förtrycka och förneka att det är någonting jag gör, eller skulle vilja göra

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vara rädd för att sätta gränser i min värld, och dirigera mig själv i min värld genom att uttrycka vad jag tillåter, och vad jag inte tillåter – i rädslan att jag därför inte ska bli sedd och upplevd som andra människors vän

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna ångest och rädsla inför att jag ska begränsa andra människor

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna ångest och rädsla att andra människor ska tycka att jag är tråkig, och kontrollerande, om jag lever på ett sådant sätt att jag försöker kontrollera vad som händer i min värld, ifrån utgångspunkten av vad som är bäst för alla

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera och se kontrollerande människor såsom att vara jobbiga, och såsom att kväva liv, och därför inte kontrollera, eller på något sätt försöka uttrycka mot min värld hur jag vill ha saker och ting, och hur jag vill att saker ska fungera – istället för att tillåta och acceptera mig själv att leva utåt, genom att utrycka mig själv, och visa hur jag vill att saker och ting ska fungera

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att frukta att leva på ett sådant sätt att andra tycker att jag försöker kontrollera dem, och att de känner att jag kväver dem, och håller dem tillbaka – istället för att se, inse och förstå att denna upplevelsen av att kväva, eller bli kvävd, är en upplevelse av som sinnet, och det mentala – och är på så vis inte riktig, och går inte att lita på

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att sätta min tillit till upplevelser av mig själv som jag inte kan se, eller dirigera, styra, här såsom mig själv i andetaget – i tron att allt jag upplever inom mig, måste vara av och som mig, eftersom jag upplever det inom mig – istället för att inse, se och förstå – att bara för att jag upplever någonting inom mig, behöver inte det betyda att jag är det som jag upplever inom mig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att frukta att en annan ska se mig som tjatig, och ska tycka att jag oroar mig för mycket i onödan, och att jag inte bryr mig tillräckligt mycket om andra saker i livet som är viktiga

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna rädsla och ångest inför att inte ha möjlighet att kontrollera och styra en annan, i rädslan att denna andra ska dra med mig ner i en undervärld där all min fruktan kommer att realiseras, och att jag inte kommer att kunna göra någonting för att hålla mig flytande

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera och se mig själv såsom underlägsen, och sämre än en annan – och tro att jag måste ha en annans erkännande i hur jag lever, talar och uttrycker mig själv, då jag dirigerar mig själv i min verklighet – i det att en annan måste tycka att jag är bekväm, samt rolig och underhållande att vara runtomkring

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tro att jag måste vara underhållande, rolig, och att jag aldrig kan vara allvarlig, och mena det som jag säger – och att jag inte får bekymra mig över praktiska livsbeslut – i tron att en sådan applikation av mig själv är tråkig, och jag således inte för leva en sådan applikation av mig själv

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att förtrycka mig själv som seriositet, och att ta ansvar för mig själv och min värld på alla de sätt som krävs, i rädslan att jag kommer bli för tråkig, och torr, och att människor i min värld kommer att se mig såsom torr, tråkig, och osjälvständig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna ångest och rädsla att andra kommer att se mig såsom att jag oroar mig för mycket, att jag är för tråkig, och för torr, och att jag inte är lika rolig som jag brukade var, om jag tillåter och accepterar mig själv att ta ansvar för och som mig själv, och leva på ett sådant sätt att jag inte ignorerar de problem jag ser i min verklighet, utan tar tag i dem

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vara rädd för att diskutera problem med min partner, och diskutera praktiska överväganden som måste dirigeras, i rädslan att min partner ska se mig som stel, som alltför orolig, och såsom att inte vara tillräckligt stöttande

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera stöttande såsom att bara fokusera på det positiva, och aldrig dra upp eller prata om någonting negativt, eller dåligt – i tron att jag mår bättre av att bara prata om positiva, och sköna saker – istället för att se, inse och förstå att det är de negativa sakerna i min värld som kräver min uppmärksamhet, och som jag måste se till och dirigera, för om jag inte gör detta kommer de slå tillbaka i mitt ansikte

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte ta ansvar för mig själv, inom mig själv, genom att enbart lägga fokus vid de positiva upplevelserna jag har inom mig, och tänka på hur skönt, och hur underbara vissa upplevelser är som jag har, istället för att titta på allt det negativa skit som jag upplever inom mig, och ta tag i det skitet, och dirigera det genom att skriva och applicera självförlåtelse, tills det inte längre finns något negativt skit inom mig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna ångest och rädsla att andra människor ska se mig som orolig, nojjig, och onödigt försiktig, i rädslan och ångesten att andra ska se mig som svag och mesig – för att jag tar tag i och dirigerar punkter i min värld noggrant, och på ett sätt att inga misstag kan uppkomma – i tron att det är en svaghet att vara noggrann och lägga vikt vid detaljer, och att det är coolt, häftigt, och betyder att man är stark om man inte ger fan i någonting, utan bara tar allting som det kommer

Jag åtar mig själv att inte längre kontrollera min verklighet i rädsla och fruktan – utan att istället dirigera min verklighet, en och jämlik inom princip av vad som är bäst för alla

Jag åtar, och hänger mig själv att inte längre frukta att bli av med pengar, och att varje gång denna fruktan att bli av med pengar kommer upp inom mig – att jag genast stoppar mig själv, tar ett djupt andetaget – och därefter inte går in i denna rädslan och agerar utifrån denna rädslan – utan istället agerar utifrån sunt förnuft såsom vad som är bäst för alla

Jag åtar och hänger mig själv att leva insikten att pengar inte är någonting jag måste frukta, att pengar inte är någonting dåligt, att pengar är ett fysiskt objekt vilken kan ge mig möjlighet att köpa olika saker, och att det inte är någonting mer med det

Jag åtar och hänger mig själv att inte längre leva, och dirigera mig själv såsom irrationella rädslor – utan istället leva och dirigera mig själv utifrån vad som är bäst för alla, utifrån vad som är bäst för mig – utifrån sunt förnuft och bevisbara matematiska formler

Advertisements