Dag 35: Vinnare och Förlorare

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att begränsa och hålla mig själv tillbaka såsom självuttryck, genom att tro att jag inte är tillräckligt bra, och tillräckligt värdig att uttrycka mig själv – och tro att det är något fel på mig – istället för att se, inse och förstå – att det enda felet på mig, är att jag inte tillåter mig själv att inse att det inte är något fel på mig – därför stoppar jag mig själv från att tänka, och se på mig själv såsom det är något fel på mig – och jag tar mig själv tillbaka hit och tillåter och accepterar mig själv att i varje ögonblick uttrycka mig själv ångest, och fruktan, och nervositet – utan istället acceptera och vara tacksam gentemot mig själv för mig själv

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna rädsla och ångest inför att jag inte ska bli accepterad av andra när jag uttrycker mig själv, och vara rädd att andra ska känna sig obekväma nära mig, eller tänka att jag är i mitt uttryck av och som mig själv underlägsen, och konstig – istället för att se, inse och förstå att det är oacceptabelt att jag tillåter mig själv att förtrycka mig själv i rädslan för vad andra tycker om mig – för jag inser, ser och förstår att jag genom att förtrycka mig själv frånsäger mig själv liv, som mig själv, frånsäger mig själv att verkligen vara här och lära känna mig själv såsom den potential jag faktiskt har – därför stoppar jag mig själv från att vara rädd för att andra inte ska acceptera mig själv, och jag lever självacceptans i varje ögonblick – genom att stoppa all rädsla, allt självfördömande, och all ångest och istället leva självuttryck här

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna mig nervös och obekväm när jag inte får andras positiva uppmärksamhet, i tron att jag måste ha andras positive uppmärksamhet i formen av ett erkännande, för att jag ska kunna acceptera mig själv, och uttrycka mig själv – istället för att se, inse och förstå – att jag har använt denna tron inom mig själv för att ursäkta mig själv varför jag inte ska leva, och uttrycka mig själv ovillkorligt här – och varför jag tydligen har en rätt att förtrycka och kompromissa mig själv – således stoppar jag mig själv från att vara rädd för att inte ha andras positive uppmärksamhet, och istället ger jag mig själv positive uppmärksamhet – genom att jag står och lever här såsom min bästa vän – genom att jag stöttar mig själv i varje ögonblick att leva det som är bäst för mig – och att leva utan att vara beroende av andras erkännande

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tänka på, vad andra tänker om mig – och tro att det är otroligt viktigt, och relevant vilken slags upplevelse andra har av mig inom sig själva – istället för att se, inse och förstå – att det är inte viktigt vad andra tänker om mig, och det är inte viktigt vad andra har för upplevelse utav mig – utan vad som är viktigt är att jag i varje ögonblick står upp inom mig själv och lever mitt bästa jag – såsom att uttrycka mig själv här en och jämlik som min fysiska kropp, en och jämlik som mitt andetag – i det att jag verkligen tillåter mig själv att slappna av, och släppa mig själv fri – och lita på mig själv ovillkorligt – att jag uttrycker mig själv – att jag är här – och att ingenting kan röra mig så länge jag inte tillåter och accepterar det

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att begränsa mig själv, och min applikation av mig själv genom att vara beroende av att bli erkänd av andra som speciell, som unik, som en vinnare, och som någon slags speciella människa – och i sökandet efter att få bli erkänd som detta av andra – helt missa mig själv här såsom andetag, såsom min fysiska kropp – därför stoppar jag mig själv från att söka efter att få bli en vinnare i andras ögon, och jag gör mig själv till en vinnare i mina egna ögon – genom att jag tillåter och accepterar mig själv att i varje ögonblick vinna, genom att jag lever det som är bäst för mig – såsom att jag i varje ögonblick stoppar allt det av mig själv som inte stöttar mig själv att vara bäst för mig själv – såsom tankar, upplevelser, känslor, och emotioner – jag för mig själv tillbaka hit till andetaget

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att söka att få bli erkänd av andra som en vinnare, när jag istället kunnat fråga mig själv – hur kan jag bli en vinnare för mig själv, vad betyder att verkligen vinna? Är vinna verkligen att bli erkänd av andra, eller är vinna att jag står här i varje ögonblick och verkligen lever? Och i och med detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att inse, se och förstå – att det enda sättet för mig att vinna är att leva mitt bästa jag, och mitt bästa jag är när jag lever här i varje ögonblick – orörbar och fullständig i varje ögonblick – utan att ha någon ängslan, fruktan eller ångest, utan att uppleva känslomässiga dalar och kullar – utan att jag står här i som andetaget i varje ögonblick och är nöjd med mig själv, tacksam för och som mig själv – och ödmjuk

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte inse, se och förstå att om jag spelar spelet att söka efter erkännande utanför mig själv, så kommer jag aldrig att uppleva mig själv såsom stabil – såsom fullständig – såsom total – eftersom jag hela tiden kommer att känna det som att någonting saknas, vilket är andras erkännande – därför inser, ser och förstår jag att det enda sättet på vilket jag kan verkligen börja leva, och uppskatta mig själv är genom att erkänna mig själv och genom att släppa denna världen, och inte tillåta denna världen att definiera mig på något sätt – utan istället definierar jag mig själv, och jag skapar mig själv på alla sätt och vis – och gör mig själv således till gud i ordets rätta bemärkelse

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inse, se och förstå att när jag definierar mig själv utifrån hur bra jag vinner i systemet – så kommer jag att skapa en upplevelse inom och som mig själv såsom att vara en förlorare – eftersom jag definierat vinna i separation från mig själv – och skapat idén att för att vinna måste jag få andra att tycka om mig, och erkänna mig som speciell och unik – därför stoppar jag mig själv, och för mig själv tillbaka hit till andetaget – och jag står upp inom mig själv och lever mig själv som en vinnare för mig själv en och jämlik – genom att leva ordet vinna såsom att jag varje dag rör mig, och skapar mig själv att vara det bästa jag kan vara för mig själv, och att varje dag röra mig själv och denna världen en och jämlik mot en ny verklighet som är bäst för alla på alla sätt och vis

Jag förlåter mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att inse, se och förstå att den enda äkta segern som finns, är när alla segrar – när alla lever ett liv som är bäst för alla – och alla står som jämlikar och lever med respekt för sig själva och med respekt för livet – således skapar jag mig själv till leva denna definitionen av seger – i det att jag lever självrespekt och att jag står jämlik med vad som är här och således inte skapar en polaritet inom mig själv av vinnare och förlorare

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte inse, se och förstå att jag kan skapa mig själv här såsom att stå orörbar – och alltså inte vara definierad av det som sker och händer i min värld – utan jag står i varje ögonblick här såsom min fysiska kropp och tillåter och accepterar således inte mig själv att definiera och skapa mig själv utifrån det spelet som spelas i denna världen såsom vinnare och förlorare

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att begränsa mig själv i och som idén av vinnare och förlorare – och skapa min upplevelse av mig själv i denna världen en och jämlik med idén om vinnare och förlorare – istället för att jag lever mig själv här såsom en vinnare – vari ordet vinnare är definierat utifrån min förmåga att leva vad som är bäst för alla – och vad som är bäst för mig – och jag således genom att driva, och träna mig själv att leva vad som är bäst för alla, och vad som är bäst för mig skapar mig själv såsom en vinnare i varje ögonblick

Jag åtar mig själv att inte längre separera mig själv från min kropp genom att förminska, och begränsa mig själv i en applikation av mig själv att jag måste bli erkänd av andra såsom en vinnare för att kunna vara effektiv och leva med mig själv här i varje ögonblick

Jag åtar mig själv att vara orörbar – i det att jag står i denna världen, men jag är inte av denna världen – i det att jag inte tillåter och accepterar mig själv att låta mig själv bli definierad av de situationer och omständigheter jag hamnar i – utan jag står här i varje ögonblick såsom andetaget – stabil – orörbar och fullständig

Jag åtar mig själv att leva mig själv såsom fullständig i varje ögonblick – en och jämlik med insikten att jag inte behöver någon annan att erkänna mig, eftersom jag erkänner mig själv – och jag står med mig själv här – och jag går med mig själv tills detta är klart och tills jag skapat mig själv och allt annat till att stå en och jämlik med uttrycket och principen om vad som är bäst för alla

Advertisements