Dag 59: Rädsla Är Värdelöst

När jag arbetar märker jag att jag har mycket lättare att stressa upp mig över saker och ting, och börja oroa mig själv, och självklart är det som jag oroar mig för att förlora jobbet, och att helt enkelt vara alldeles för dålig för att min arbetsgivare ska vilja ha kvar mig. Det är dock fascinerande att se hur absolut värdelös denna rädsla är att faktiskt hjälpa mig att behålla jobbet, eftersom det enda rädslan faktiskt gör för mig är att jag blir mer virrig, och stressad, och jag gör mer misstag och fel. När jag istället tar det lugnt på jobbet, och gör mina uppgifter i tur och ordning, då blir konsekvensen att jag gör ett bättre jobb. Jag kommer ihåg alla detaljer av mina uppgifter och jag gör dem snabbt och effektivt. Detta bevisar att rädslan är fullständigt värdelöst, och har absolut ingen praktisk funktion i mitt liv.

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att oroa mig själv, vara nervös och rädd att min arbetsgivare ska tycka att jag gör ett dåligt arbete, och inte längre vilja ha kvar mig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli nervös för att jag ska glömma någonting, eller göra ett fel som min arbetsgivare kommer bli arg på mig för att jag gjort – istället för att tillåta och acceptera mig själv att ta det lugnt, och helt enkelt försäkra mig själv om att jag inte gör något fel

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vara rädd och känna ångest att kunder ska bli missnöjda med mig, och arga, och tycka att jag inte kan göra mitt jobb – att jag ser för ung ut – och att de hellre skulle vilja åka med någon annan istället för mig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna min nervös och osäker när människor inte tycker om vad det är jag gör, och står bakom mig så att säga, men istället tycker att jag är dålig, och sämre än andra – istället för att se, inse och förstå att jag definierat stabilitet i förhållande till vad andra människor tycker om mig, istället för att jag lever stabilitet här i varje ögonblick, och alltså inte tillåter mig själv att bli influerad av vad andra känner och tycker om mig

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte stå upp inom mig själv och göra mitt jobb här i varje andetag, och när jag har reaktioner på mitt arbeta, att använda den tid jag är ledig, att applicera förlåtelse, och korrigerande självstadganden, för att på så vis korrigera och hjälpa mig själv att stå upp ifrån mitt negativa beteende

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte driva mig själv att applicera förlåtelse när jag har reaktioner, och det finns ett tillfälle för mig att ta tag i reaktionen, undersöka, och släppa denna med hjälp av självförlåtelse

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vilja att andra människor ska känna sig nöjda med mig för att jag ska vara lugn, och så fort jag märker att någon är missnöjd med mig, eller irriterad på mig, att genast gå in en upplevelse av att känna mig osäker, och nervös, och av att känna det som att jag förlorar min stabilitet

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inse, se och förstå att det begränsar mig ofattbart mycket när jag definierar min stabilitet i förhållande till andra människor – eftersom jag då inte står upp, lever och uttrycker mig själv som stabilitet här – utan är fullt beroende av vad andra känner, tycker, och upplever om mig

Jag åtar mig själv att leva stabilitet och stå som min egen stabilitet oavsett vad andra tycker eller känner om mig

Jag åtar mig själv att inse att rädsla aldrig hjälper, utan att det alltid går mycket bättre när jag är lugn, stabil, och håller mig själv stabil här i andetaget

Jag åtar mig själv att inte ta beslut, och leva utifrån upplevelser av och som energi

Advertisements

2 thoughts on “Dag 59: Rädsla Är Värdelöst

  1. Viktor Persson

    Jag håller inte med om att rädsla är meningslöst och onödigt. Tänk om rädslan ibland påminner oss om att inte ta det lugnt. Rädlsan kanske gör oss mer medvetna om att vi faktiskt kan förlora jobbet.
    En annan fundering är ju: Tänk om du är dålig på ditt jobb? Tänk om någon annan hade gjort ditt jobb bättre än vad du gör? Då borde ju arbetsgivare verkligen vilja säga upp dig och hitta någon annan.
    En tredje fundering: Är inte förlåtelse också meningslös och och onödig, om nu rädsla (enligt dig) är det? 🙂

    Like

    1. Viktor Persson Post author

      Man kan vara medveten om att det går att förlora arbetet utan att vara rädd. Då är man istället lugn, och beräknande, och kan ta effektiva och verklighetsförankrade beslut för att man inte ska förlora jobbet, som att t ex göra jobbet bra och som arbetsgivaren vill att man ska göra jobbet.

      Att man är dålig på sitt jobb behöver inte heller det vara en insikt som man ger sig själv genom att vara rädd, utan det kan vara en praktisk förståelse om sig själv i förhållande till sin arbetssituation. Och då kan man helt enkelt ta de nödvändiga korrigerande besluten för att förändra situationen, som att t ex träna sig till att bli bättre på sitt jobb, eller fråga sin chef hur man kan bli mer effektiv i det man gör. Om någon annan kan göra jobbet bättre än jag är ju också det enbart en praktisk insikt, som man kan använda för att bli bättre på sitt jobb; genom att man tittar på vad de gör som är duktiga, och lär sig utav dem.

      Det är skillnad på förlåtelse och självförlåtelse. Förlåtelse å ena sidan är värdelöst eftersom det måste någon annan ge till dig, och då är det inte du om aktivt tar ansvar över dina egna inre demoner. Självförlåtelse å andra är absolut inte värdelöst. Självförlåtelse ger en styrka att stoppa inre upplevelser såsom rädsla, och leva här i ögonblicket, utan någon som helst reaktion gentemot situationen man befinner sig i. Istället ser man vad som händer, och tar ett effektivt beslut därefter. Självförlåtelse gör en starkare och mer kapabel att leva ett liv utan onödiga störningsmoment, av vilket rädsla är ett sådant störningsmoment som man helt kan ta bort.

      Like

Comments are closed.