Dag 133: Social Tillverkning Av Beteende

Idag har jag sett en dokumentärfilm om behaviorismen – vilket är ett psykologiskt perspektiv som hävdar att tankar, och känslor är irrelevant – och endast hur vi fysiskt beter oss är relevant.

Dokumentären var inriktad på att beskriva hur denna psykologiska teori har använts till att forska fram olika sorters metoder att kontrollera, och styra mänskligt beteende – genom experiment som ibland varit helt extrema – där försökspersoner gått igenom otroliga plågor för att mätta vetenskapens nyfikenhet.

Det som var mycket intressant – och som beskrivs i dokumentären – är hur och varför vår nuvarande industri ser ut och fungerar som den gör. Där varje arbetare har sitt lilla ansvarsområde i en mycket större tillverkningsprocess som tillslut leder till en färdigtillverkad produkt; detta tillvägagångssätt att skapa produkter framtogs av två anledningar; dels för att göra den individuella arbetaren mindre behövlig för företaget, och således ha mindre makt över företagsledningen. Dels för att spara tid, och öka vinsterna för företaget – eftersom varje arbetare genom att endast ha ansvar för en liten del av tillverkningsprocessen kunde få mer arbete gjort. Priset som denna löpande bandet tillverkning har är att arbetare är mindre nöjda med sig själva, och sina liv – och att psykologiska sjukdomar förekommer oftare hos sådana människor som har väldigt inrutade, och enformiga arbetsrutiner.

Det är verkligen sjukt till vilken grad vi dehumaniserat oss själva för att skapa vinst och tjäna pengar. De flesta arbeten saknar mening, syfte, och glädje – eftersom allting bara handlar om att vara så produktiv, och effektiv som möjligt – och tjäna så mycket pengar som det bara går. Ingenstans finns människan som en levande varelse kvar i ekvationen – och det är just detta som är grundprincipen i behaviorismen – människan ses som en maskin som kan programmeras till att utföra alla önskbara sorters handlingar – ungdomar kan göras till mördare genom att utbildas till soldater, och barn kan utbildas till trogna fabriksarbetare genom en tidig indoktrinering i skolan. Men var är mänskligheten i detta? Var är erkännandet av oss själva såsom att faktiskt förtjäna ett liv där vi får göra sådant som är meningsfullt, substantiellt, och som vi brinner för? Svaret är ingenstans – vilket är varför vi måste förändra vårt nuvarande system, och skapa ett system där indoktrinering och tyst manipulation i girighetens namn inte längre får finnas till – och där istället människans potential att leva ett fulländat, och givande liv närs och hjälps på alla sätt och vis.

Här är dokumentären:

Advertisements