Dag 185: Bekräftelsebehov

Självskriverier

Sökande efter att få bli bekräftad på diverse olika sätt – detta blir dagens tema – och hur gör jag då detta? Jo, jag har lagt märke till att det finns ett flertal olika dimensioner till denna punkt – det finns alltså många olika sätt som jag söker att bli bekräftad inom – men i stort sett kan man se att det finns två primära dimensioner – och dessa är pengar, och sex.

Jag har märkt att de ställen i mitt liv där jag ofta upplever reaktioner såsom rädsla, och underlägsenhet – och den motsatta reaktionen av att känna mig duktig och som en vinnare – det är inom dessa två punkter – och i idag har jag observerat mig själv gå in och se hur jag uttryckt mig själv utifrån ett begär av att få bli bekräftad utifrån dimensionen av sex/utseende/sexualitet.

Och i grund och botten kan man sammanfatta den punkt som jag idag lagt märkte till – är att hur jag i konversationer, och interaktioner med människor ibland evaluerar mig själv utifrån hur jag tror att andra rankar, och definierar mig ifråga om sexualitet – t.ex. – jag kan tänka ”den personen tycker nog jag är snygg, och skulle nog vilja vara i ett förhållande med mig” – detta är den positiv evaluation av mig själv och jag kommer då att uppleva mig själv stolt, och positiv – och det motsatta händer om jag evaluerar mig själv negativt istället.

Detta är naturligtvis ett ytterst begränsande, och ytligt sätt att leva på – som gör min upplevelse av mig själv till en konstant berg- och dalbana som går upp och ner beroende på hur jag tror att andra ser mig – därför ska jag applicera självförlåtelse på denna punkt och ta bort den från mitt liv.

Självförlåtelse

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att basera mitt egenvärde, och min självkänsla på huruvida andra människor verkar tycka jag är attraktiv, och anser mig som en potentiell partner som de hade velat vara med – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tävla med andra människor om att bli ansedd som en vacker, och attraktiv människa – och om att ha så många potentiella partners som möjligt i tron att detta gör mig mer värdefull

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att basera min självkänsla av och som mig själv på huruvida andra människor skulle vilja vara i ett förhållande med mig eller inte – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tänka, och uppleva – när det är någon som inte vill vara i ett förhållande med mig – att jag är värdelös, att jag är dålig, och att jag saknar någonting

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli, och uppleva mig själv avundsjuk, och känna mig själv sårad och ledsen när jag tror att det är någon som inte vill vara i ett förhållande med mig – och detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera min stabilitet av och som mig själv på punkten, och på situationen att någon säger till mig att jag ser bra ut – och att jag är ett förstahandsval vad det gäller partner

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte acceptera mig själv ovillkorligt, utan istället jämföra mig själv med andra människor – jämföra mig själv med människor som är i förhållanden, och som har en partner – och tänka att jag är inte lika mycket värd som dessa människor, och det enda sättet jag kan öka mitt värde på är genom att själv skaffa en partner och se till att även jag blir en del av det där gänget där alla har en sexuell partner

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte andas, och föra mig själv tillbaka hit – och se, inse och förstå att jag inte behöver ha ett speciellt anseende, eller av andra människor vara sedd på ett speciellt sätt – för att jag ska kunna leva självkänsla som mig själv, vara tillfreds med mig själv och vara stabil inom och som mig själv

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte andas, och ta mig själv tillbaka hit till mitt andetag – och gå här – i och som mitt andetag en och jämlik och inte längre vara rädd för vad andra människor tycker om mig, och inte längre låta mig själv känna mig underlägsen – nervös – och obekväm om jag inte är ansedd som en sexuellt attraktiv och vacker människa

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera mig själv utifrån hur jag tror att andra känner om mig, och uppfattar mig – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna mig stabil, och trygg i mig själv när jag tror att någon tycker om mig – och ser mig som en eventuell partner – och känna mig själv ostabil, och otrygg, sårad, och ledsen – när jag tror att någon inte ser och definierar mig som en eventuell partner

Självåtagande

När jag märker att jag baserar mitt värde, min självkänsla, och min upplevelse av och som mig själv på huruvida jag tror att andra tycker om mig eller inte – ser mig som attraktiv, eller som en potentiell partner – eller inte – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag, och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – jag är inte denna upplevelsen av att känna mig speciell när jag tror andra tycker jag ser bra ut, och jag är inte heller upplevelsen av att känna mig underlägsen, och sårad när jag tror att andra inte tycker jag ser bra ut; således åtar jag mig själv att sluta definiera mig själv utifrån utseende, och hur jag tror andra reagerar på mitt utseende – och jag åtar mig själv att istället leva och uttrycka mig själv HÄR – i och som varje andetag – en och jämlik

När jag märker att jag baserar min självkänsla av och som mig själv på huruvida jag tolkar det som om andra människor vill vara i ett förhållande med mig eller inte – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – det är begränsande att dirigera, och styra mig själv utifrån en upplevelse, och utifrån något så löst och abstrakt som utseende – således åtar jag mig själv att istället basera mig själv HÄR – i och som varje andetag – och skapa min stabilitet som mig själv och utan att relatera denna till någonting utanför mig själv

När jag märker att jag upplever mig själv sårad, och avundsjuk – eftersom jag tror att någon föredrar att vara i ett förhållande med någon annan istället för med mig – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att jag är mer än bara en upplevelse vars enda syfte är att relatera till andra människor – och därigenom antingen uppleva sig självt negativt eller positivt – utan jag kan leva här en och jämlik som denna fysiska existens och således vara stabil – således åtar jag mig själv att leva stabilitet och sluta försöka få bekräftelse av andra genom att få andra att tycka och känna det som att jag är en bra eventuell partner

När jag märker att jag jämför mig själv med andra människor – och inom mig själv funderar på huruvida jag ser bäst ut, eller den andra människan ser bäst ut – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att INGEN ser bäst ut – utan alla SER UT – alla är HÄR – unika och individuella i sina fysiska uttryck av och som sig själv och således finns det ingen objektiv möjlighet att jämföra mig själv med någon annan; således åtar jag mig själv att sluta jämföra mig själv och istället slappna av och tillåta och acceptera mig själv att vara mig själv

När jag märker att jag kämpar för att få bli sedd av andra på ett speciellt sätt – för att få ett visst anseende, och bli definierad av andra på ett speciellt sätt – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och jag för mig själv tillbaka hit; och jag ser, inser och förstår att – denna idén med att vara speciell är fullständigt absurd – för i grund och botten är alla speciella och alla unika och individuella – hur kan någon då vara ”mer speciell” – alla är ju redan speciella; således åtar jag mig själv att sluta försöka vara någonting jag redan är – och istället fokusera och ge uppmärksamhet till att leva och uttrycka mig själv här med och som min mänskliga fysiska kropp

När jag märker att jag inte andas effektivt eftersom jag är uppe i mitt huvud och håller på att tänka på om jag är attraktiv, om jag passar in, om jag är tillräckligt värd, eller duktig – då stoppar jag mig själv – jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – det finns ingenting av värde att hämta i mitt huvud – utan jag missar ju faktiskt själva livet genom att inte vara här i och som min kropp och ge fokus och uppmärksamhet till att röra mig själv här och faktiskt leva – således åtar jag mig själv att ta mig själv tillbaka till min kropp och leva – andas – och uttrycka mig själv här

När jag märker att jag definierar mig själv utifrån hur jag tror att andra känner om mig, och uppfattar mig – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit; och jag ser, inser och förstår att – jag vet inte ens hur andra människor känner om mig, eftersom jag är ju fullt upptagen med att skapa en upplevelse inom mig själv av att vara rädd och nervös inför att andra ska tycka illa om mig – således är det jävligt dumt att leva mig själv utifrån ett antagande som faktiskt inte ens stämmer överens med verkligheten; således åtar jag mig själv att sluta göra antaganden och istället leva här i och som mitt andetag – DIREKT och HÄR – utan att på något sätt tänka innan jag lever och agerar

Advertisements