Dag 202: Självmedvetenhetskaraktären (Del 3)

Bloggserien om självmedvetenhetskaraktären fortsätter – och idag kommer jag att gå igenom dimensionerna 3) Fantasi och 4) Tanke.

3) Fantasi

Självförlåtelse
1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fantisera, och drömma mig själv bort till en illusorisk verklighet, där jag har en perfekt kropp – och där människor runtomkring mig kommenterar på min kropp – och tycker att min kropp är den vackraste, och mest sexuellt attraktiva – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att i min fantasi göra mig själv till en slav för andras tyckande, och för andras upplevelser – och inom mig själv separera mig själv från min kropp – och från min fysiska närvaro här

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fantisera, och drömma om att få vara känd, och populär – och ha andra människors uppmärksamhet riktad mot mig för hur min kropp ser ut – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inom mig själv, i min fantasi, drömma och hoppas att jag ska få bli accepterad – att jag ska få bli erkänd – och ansedd för hur min kropp ser ut – istället för att jag tillåter och accepterar mig själv att leva här – att andas här med och som min mänskliga fysiska kropp – och sluta bry mig – och sluta vara berörd av vad andra kan tänkas tycka, eller känna om mig

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fastna i min fantasi – i en dröm om hur jag ska bli känd, och populär på grund av hur min kropp ser ut – och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera mig själv i förhållande till denna fantasin – och skapa en upplevelse inom mig av att känna det som om – att det inte finns någonting att leva för, eller existera för – om jag inte får bli erkänd, och definierad av andra människor såsom att ha en snygg – och sexuellt attraktiv kropp

Självåtaganden
1. När jag märker att jag fantiserar, och drömmer mig själv bort till en illusorisk verklighet där jag har en perfekt kropp – och där människor runtomkring mig kommenterar på min kropp – och tycker att min kropp är den vackraste och mest sexuellt attraktiva – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att denna dröm är meningslös – även om jag hade kunnat göra den riktig hade den varit meningslös – för vad spelar det för roll vad andra känner och tycker om min kropp? Utifrån ett praktiskt synsätt – ingenting; således åtar jag mig själv att sluta drömma om min kropp – och istället leva i och med min kropp här – att acceptera min kropp – och vara här i varje andetag med och som min mänskliga fysiska kropp

2. När jag märker att jag drömmer, och fantiserar om att få vara känd – och populär – och ha andra människors uppmärksamhet riktad mot mig för hur min kropp ser ut – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – det finns inget att hämta i att vara känd eller populär – utan det är en populär och kulturell illusion som har instampats i min hjärna att det tydligen är höjden av ett liv att få erkännande av andra – det är det inte; således åtar jag mig själv att sluta längta efter att andra ska tycka bra om mig – och jag åtar mig själv att istället acceptera mig själv, och tycka om mig själv

3. När jag märker att jag fastnar i min fantasi – i en dröm om hur jag ska bli känd, och populär på grund av hur min kropp ser ut – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att när jag befinner mig i denna fantasin, och i denna drömmen – då slösar jag bort tid – min tid att vara och leva här med min fysiska kropp – det vill jag inte göra – utan jag vill istället leva; således åtar jag mig själv att göra varje andetag värt att levas

4) Tanke

Självförlåtelse
1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att medverka i och som, och tänka en tanke – av att se mig i spegeln – där jag har en stor, muskulös, färgstark, och ung kropp – och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att definiera mig själv i förhållande till denna tanken – och tänka och tro att denna tanken är jag – och är vem jag är och hur jag måste existera inom mig – och vad jag måste sträva efter i fråga om hur min kropp borde se ut

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa, och definiera mig själv i förhållande till en tanke av att jag har en muskulös, och stor kropp – och kvinnor finner min kropp vara vacker – och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå – att konsekvensen av detta är att jag faktiskt aldrig låter mig själv uppskatta min kropp – älska min kropp – och vara nöjd med min kropp som den är – och låta mig fokusera på att leva istället för att oroa mig för hur min kropp ser ut, eller inte ser ut

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tro att den tanken som kommer upp inom mig – som föreställer mig i en speciell slags muskulös kropp – att den innebär att om jag skaffar en sådan kropp så kan jag vara bekväm med mig själv, men inte innan det – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse och förstå att jag kan vara bekväm med mig själv i och som min kropp – närhelst jag bestämmer att så ska vara fallet – och naturligtvis går de krävda processerna också

Självåtaganden
1. När jag märker att jag medverkar i och som en tanke av att – jag ser mig själv i spegeln – och jag har en stor, muskulös, färgstark, och ung kropp – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att min kropp är bra som den är – och jag behöver inte bli som denna tanken för att kunna acceptera mig själv – och vara tillfreds med mig själv – således åtar jag mig själv att ge mig själv hän till min kropp – och verkligen älska min kropp såsom jag skulle vilja att en annan älskade min kropp – alltså helhjärtat och utan villkor

2. När jag märker att jag definierar och skapar mig själv i förhållande till en tanke av att jag har en muskulös, och stor kropp – och kvinnor finner min kropp vara vacker – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att jag genom att medverka i och som denna tanken sätter ett värde på min kropp, där min kropp bara är värd någonting om andra tycker att min kropp är vacker – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att värdesätta min kropp ovillkorligt här – för att min kropp är min kropp och av inget annat skäl än det uppskatta och tycka om min kropp

3. När jag märker att jag tänker att denna tanken som kommer upp inom mig, av att jag har en stor, och muskulös kropp, och att jag får uppmärksamhet av kvinnor i min omgivning, att denna betyder att jag kan bara acceptera mig själv, vara bekväm med mig själv, när jag fått en sådan kropp – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – NEJ – jag behöver skapa min kropp att se ut på ett speciellt sätt för att kunna acceptera min kropp – utan att acceptera min kropp det är någonting jag kan göra och ge till mig själv här – någonting som jag bestämmer och skapar för och som mig själv här – och ingenting som styrs av hur bilden av min kropp ser ut

accepterThe Free Dictionary: One that accepts: an accepter of fate.

Advertisements