Dag 234: Kroppen Min – Magrutor (Del 21)

Idag fortsätter jag bloggserien om min kropp – och idag kommer jag arbeta med punkt 20) på den lista som jag inledde denna bloggserie med – och det är punkten om att jag tycker om min mage, och ibland tycker jag mig se magrutor – och det gillar jag

Så – i denna blogg kommer jag applicera självförlåtelse, och stadga självåtaganden – för därefter i mitt dagliga liv korrigera och ta bort denna upplevelse av mig själv.

Självförlåtelse

1. Jag förlåter mig själv att när jag tittar på mig själv i spegeln, att då fokusera, och intensivt inspektera min mage – och i detta söka efter tecken på att min mage har magrutor, är smal, och ”deffad” – och inte har något fett – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa två upplevelser i förhållande till min mage – en positiv upplevelse – och en negativ upplevelse – och känna mig själv positivt laddad när jag ser/tycker att min mage ser smal ut och har magrutor – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att separera mig själv från min mänskliga fysiska kropp – och skapa min kropp till att endast vara en bild för mig utan att etablera ett fysiskt, och intimt förhållande med och som min kropp

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att endast se min mage såsom en bild – och vara medveten om min mage, och mina magmuskler såsom en bild – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit, och accepterat mig själv att se, inse och förstå att det finns en hel dimension av min mage som jag helt ignorerat och glömt bort – vilket är den fysiska dimensionen – och det faktum att min mage inte bara är en bild – utan faktiskt tjänar en livsviktig funktion för mig – och gör det möjligt för min kropp att fungera – gör det möjligt för mig att stå upprätt – och alltså inte bara är en bild som kan se ”vacker” eller ”ful” ut

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att glömma bort att min kropp, och min mage, och mina magmuskler är fysiska manifestationer som har specifika fysiska syften – som faktiskt är fullständigt livsviktiga för mig och som jag inte hade kunnat klara mig själv utan; således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att omfamna, och lära känna min mage – och låta mig själv utveckla, och skapa ett intimt förhållande med min mage – där jag låter mig själv vara fysiskt närvarande, och medveten om min mage i och som varje ögonblick – och där jag känner hur min mage arbetar när jag äter, eller hur mina magmuskler arbetar när jag står upp, eller rör mig

4. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli hjärntvättad, och förblindad av den reklam som accentueras, och sprids i samhället – som visar bilder på magar som är fyllda med stora muskler – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att jämföra mig själv med dessa bilder – och tänka, tycka, och tro – att jag måste ha denna typ av mage – jag måste ha denna typ av muskler – jag måste ha denna typ av utseende för att kunna vara nöjd med mig själv – för att kunna acceptera mig själv – istället för att se, inse och förstå – att självacceptans har ingenting att göra med mitt utseende – utan har att göra med vem jag är i och som varje andetag – och varje situation – och varje ögonblick

5. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tro att bara för att jag känner, och upplever det som om att en mage som har magrutor är bättre, och mer åtråvärd än en mage som inte har magrutor – att så är fallet – istället för att se, inse och förstå att jag kan inte lita på vad jag upplever – jag kan inte lita på vad jag känner – jag kan inte lita på vad som kommer upp inom mig – att det på något sätt ger mig korrekt information om denna verklighet – och om mig själv

Självåtaganden

1. När jag märker att då jag tittar på mig själv i spegeln, att jag då intensivt inspekterar min mage – och i detta söker tecken på att min mage har magrutor – och är ”tillräckligt” smal – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag, och jag för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att jag i detta ögonblick går in en kroppsfixeringskaraktär – istället för att vara här med och som min kropp – vara avslappnad, lugn och bekväm här i och som mitt andetag – således åtar jag mig själv att ta mig själv tillbaka – och medvetet slappna av i min kropp – sluta zooma och fixera in på min mage med mina ögon – och istället andas – och vara här med min kropp i och som detta ögonblick

2. När jag märker att jag ser, och definierar min mage endast såsom en bild – och att jag inte ser helheten av vad min mage faktiskt är; då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att min mage är mycket mer än en bild – det en central del av min kropp som jag behöver, och är beroende av för att överleva; således åtar jag mig själv att andas – att ta mig själv tillbaka hit och vara fysisk medveten om min mage – fysiskt andas, och låta mig själv uppleva min mage här

3. När jag märker att jag glömmer bort hur min kropp fungerar, och vad min kropp gör för mig – och att jag tar allt för givet och bara tänker hur ful, eller äcklig, eller dålig min kropp är; då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att när jag ser på min kropp utifrån sinnet – då ser jag faktiskt inte min kropp utan endast en upplevelse i mitt sinne – och ett visst minne – således är detta ingenting som representerar eller visar mig min faktiska fysiska kropp; således åtar jag mig själv att vara medveten om mitt andetag i varje ögonblick – och lära känna, och vara här med min faktiska fysiska kropp – och sluta se min kropp utifrån sinnet – och istället se min kropp direkt här

4. När jag märker att jag jämför mig själv med magar som är fyllda av muskler, och att jag låter mig själv bli påverkad av bilder i samhället med magar som är fyllda av muskler, då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – jag genom att låta mig själv se min mage utifrån jämförelse – faktiskt helt ignorerar min mage – och mina magmuskler – och endast upplever, och ser en bild – istället för att se min faktiska mage här; således åtar jag mig själv att sluta se min mage utifrån en idé om hur min mage borde se ut – och istället se min mage direkt här utan något förflutet att jämföra min mage gentemot

5. När jag märker att jag litar på de bilder, tankar, och upplevelser som kommer upp inom mig i förhållande till min mage, då stoppar jag mig själv – jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – vad jag känner kan jag inte lita på – det är inte jag som skapat, dirigerat, och designat punkten – utan den bara dyker upp inom mig; således åtar jag mig själv att bli disciplinerad med att ifrågasätta – och utmana de punkter som kommer upp inom mig – och inte ta någonting för givet – eller acceptera någonting utan att ifrågasätta hur punkten fungerar – och vad det är jag accepterar till att börja med

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s