Dag 236: Kroppen Min – Päronformad (Del 23)

Idag fortsätter jag bloggserien om min kropp – och idag kommer jag arbeta med punkt 22) på den lista som jag inledde denna bloggserie med – och det är punkten om att jag inte gillar hur jag är lite päronformad, och att den största ansamlingen fett verkar hamna på mina höfter istället för att distribueras jämt över hela min kropp.

Så – i denna blogg kommer jag applicera självförlåtelse, och stadga självåtaganden – för därefter i mitt dagliga liv korrigera och ta bort denna upplevelse av mig själv.

Självförlåtelse

1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att när jag tittar på min kropp, att då fokusera mina ögon på mina höfter – och tänka att mina höfter är för breda, för stora, och att det är för mycket fett på mina höfter – och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att uppleva en negativ känsla gentemot mina höfter, och känna det som om att de inte duger – och att jag skulle vilja ha smala – och proportionerliga höfter i förhållande till resten av min kropp; och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att ge utseende prioritet framför MIG SJÄLV – jag menar – se på denna världen – se hur många människor som spenderar sina liv åt att försöka göra sina utseenden perfekta – men deras inre upplevelse av sig själv förblir demoniserat, och utan substans – och vad är det egentligen som är värde? Jo – ens inre upplevelse – ens karaktär – vem man är som människa

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli fast i och som en karaktär av att definiera mig själv utifrån hur mina höfter ser ut, och tänka att: ”när mina höfter ändrar form – och ser smalare ut, och mer atletiska ut – då kommer jag att kunna acceptera mig själv!” – istället för att se, inse och förstå att självacceptans har inget att göra med utseendet på mina höfter – utan är en applikation av och som mig själv i varje andetag – någonting jag beslutar, och skapar – och inte någonting som avgörs av en reaktion gentemot mina höfter

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå att kroppens utformning i sig självt inte har någon slags bias, eller förutfattade mening – utan kroppen är helt enkelt en kropp – och en päronformad kropp är ingenting mindre, eller mer än en päronformad kropp – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att acceptera min kropp, och att uppskatta min kropp – och förstå, och lära känna min kropp – och sluta tro att jag på något sätt vet någonting om hur min kropp borde, eller inte borde se ut

4. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att när jag är runtomkring människor, att känna mig osäker, och självmedveten, genom att jag tänker att det är någonting fel med mina höfter, och att mitt utseende inte tillräckligt effektivt, tillräckligt vackert, och skönt att se på – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att förtrycka, och hålla mig själv tillbaka i rädsla, och osäkerhet, genom att hålla kvar vid en idé att min kropps utseende avgör vem jag är, och hur jag upplever att andra människor svarar på hur min kropp ser ut – avgör vem jag är – istället för jag tillåter och accepterar mig själv att göra mig själv fri från rädsla, och osäkerhet – och leva fullt ut

5. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå att min kropps utseende inte avgör vem jag är – utan detta är någonting jag tillåtit och accepterat mig själv att tro – såsom en ursäkt, och ett rättfärdigande – så att jag inte ska behöva ta ansvar för mig själv, och ändra mig själv – och se till att jag inte längre på något sätt begränsar mig själv i mitt liv, och håller mig själv tillbaka inom mig själv – och således förlåter jag mig själv att sluta prioritera tankar om hur min kropp bör ser ut, eller inte bör se ut – och istället prioritera mig själv – vem jag är – hur jag upplever mig själv – och jag kan assistera, och stötta mig själv att växa, och blir mer effektiv i mitt liv

Självåtaganden

1. När jag märker att jag tittar på mina höfter, och tänker att mina höfter är för breda, för stora, och att det är för mycket fett på mina höfter – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att det är inget problem med mina höfter – de fullgör sitt syfte – de fungerar – och de möjliggör för mig att leva, och uttrycka mig själv på denna jorden – vilket är något jag inte tillåtit mig själv att uppskatta; således åtar jag mig själv att sluta fokusera på irrationella aspekter av hur min kropp borde se ut – och istället uppskatta min kropps fysiska, och praktiska funktionalitet – som faktiskt inte är någonting mindre än magnifik

2. När jag märker att jag håller mig själv tillbaka i min applikation, och inte låter mig själv ändra mig själv – uttrycka mig själv – och röra mig själv – eftersom jag tänker att detta är någonting som kommer hända av sig självt när jag får en ”finare form” på min kropp – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att detta är en ursäkt som jag använder för att inte behöva ta tag i mig själv – och ändra mig själv – och styra upp mig själv – och korrigera mig själv – således åtar jag mig själv att möta mig själv direkt och sluta anklaga min kropp för vem jag är, och hur jag upplever mig själv

3. När jag märker att jag tänker/tycker/upplever att det faktum att min kropp har en päronform – med mer fett på höfterna än på andra delar av min kropp, och att jag tänker att detta göra min kropp mindre värd – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att min kropp i sig självt har ingen åsikt om min kropps utseende – det finns alltså inget rätt eller fel – det finns praktiskt, och icke praktiskt – men detta innehåller ingen upplevelse utan är bara kunskap om vad som fungerar bäst – och en päronformad kropp fungerar inte sämre än en normalbyggd kropp; således åtar jag mig själv att sluta fokusera på min kropps form – och istället fokusera på den fysiska upplevelse av min kropp här – och träna mig själv på att vara närvarande i och som min kropp i varje andetag

4. När jag märker att jag håller mig själv tillbaka, förtrycker mig själv, och försöker göra mig själv osynlig runtomkring människor – eftersom jag är rädd för att jag inte ser tillräckligt bra ut – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – mitt utseende avgör inte vem jag är, och hur jag upplever mig själv – det är således ingen giltig anledning till varför jag håller mig själv tillbaka; således åtar jag mig själv att leva fullt ut – och låta mig själv tycka om, och uppskatta att existera, leva, och uttrycka mig själv – och sluta vara oroad för hur jag ser ut – någonting jag inte kan förändra, eller styra ändå – således irrelevant

5. När jag märker att jag tänker, och tror att min kropps utseende avgör vem jag är, och avgör hur jag ska uppleva mig själv, och vad slags möjligheter jag har i mitt liv, då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – mitt utseende är i grund och botten irrelevant – för vad som verkligen avgör kvalitén av mitt liv – det är jag själv – och vem jag tillåter mig själv att vara i ord, tanke, och beteende; således åtar jag mig själv att fokusera på VEM JAG ÄR – och inte på hur jag ser ut

 

 

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s