Dag 250: Kroppen Min – En Extraordinär Rumpa (Del 37)

rumpa_101123082_134476287Jag fortsätter med min serie bloggar om hur jag definierar, och ser på min kropp – och idag kommer jag skriva om, och arbeta med punkten om hur jag tycker att jag har snygga – och fylliga skinkor.

Kom ihåg att syftet med dessa skriverier är att släppa taget om, och förändra min inre natur av att se på min kropp med fördömande, och utseendefixerade ögon – vare sig upplevelsen, eller fördömandet är positivt, eller negativt. Således förändrar jag mig själv här genom mina skriverier att se på min kropp på ett nytt, konstruktivt, och gynnande sätt som inte föranleder missnöje, jämförelser, eller andra typer av psykologiska problem.

Självförlåtelse

1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa ett positivt fördömande, och en positiv upplevelse gentemot min rumpa, och tänka att min rumpa är välformad, vacker, och har en sexig, och sensuell form – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att uppleva mig själv positiv, och känna mig själv bra inombords

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att relatera till min kropp, och mitt utseende genom att använda mig själv av tankar, och upplevelser – genom att skapa ett förhållande med min kropp som är indirekt – som inte är direkt här utan som först går genom en tanke, eller känsla, eller emotion – och sedan till min kropp – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att etablera, och skapa ett direkt förhållande med min kropp – att se min kropp direkt här – att se min rumpa direkt här – och medverka i och ha känslor, eller emotioner i förhållande till min kropp – utan att förstå att min kropp är en levande organism som inte finns till för att jag ska kunna fördöma den – utan som är här för att också uppleva, och uttrycka sig självt – precis som jag

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte respektera och erkänna min kropp såsom en jämlik individ med mig själv – och se att om jag hade varit min kropp så hade inte jag velat bli fördömd, ratad, och definierad utifrån mitt utseende – utan jag hade velat bli erkänd för vem jag är såsom en levande varelse, och individ – och ingenting som är begränsat till utseende, färg, form, eller konsistens – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att driva mig själv att medvetet respektera och erkänna min kropp – och när jag ser på min kropp – att då uppskatta min kropp, och förstå vad min kropp ger till mig genom att fungera – nämligen att möjliggöra mitt liv

4. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att tro att bara för att det samhälle som jag lever i marknadsför, och visar upp en bild av kroppen såsom att vara endast ett redskap för ens fåfänga – där kroppen endast tjänar till att vara en bild som man antingen kan känna sig stolt över, eller inte – att det då är okej att jag accepterar samma synsätt gentemot min kropp – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse, och förstå att denna förståelse om kroppen är otroligt begränsad, och tar inte i beaktande vad kroppen faktiskt är – gör – skapar – varje dag – och att kroppen faktiskt har en egen närvaro – någonting som jag inte tillåtit och accepterat mig själv att erkänna – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att erkänna min kropp såsom en jämlik med mig

5. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse, och förstå att min rumpas utseende i grund och botten är irrelevant – och vad jag istället bör fokusera på är att se, och förstå min kropps faktiska funktionella innebörd – och således inte fokusera endast på utseendet utan istället se kroppens magnifika funktion och sätt att fungera på – som är överlägset allt som människan hittills kunnat skapa i den världen i formen av maskiner, och uppfinningar – kroppen är ett mästerverk och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att erkänna detta mästerverk, och att vara ödmjuk inför min kropp

Självåtaganden

1.  När jag märker att jag fördömer, och skapar ett förhållande med min kropp, och min rumpa – som är baserat på energi – genom att tänka att någon av mina kroppsdelar är vackra, sensuella, sexiga, eller välformade – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser, och förstår att det är en mycket snedvriden, och begränsad bild jag får av min kropp när jag etablerar mitt förhållande till min kropp i och som energi; således åtar jag mig själv att etablera, och skapa ett direkt förhållande till min kropp HÄR – där jag ser min kropp direkt och utan ett skikt, samt lager av känslor, eller emotioner

2. När jag märker att jag etablerar, och skapar ett förhållande till min kropp som är indirekt – genom att jag tänker, eller känner om min kropp – istället för att se, och vara med min kropp DIREKT här – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser, och förstår att det är ett skämt att basera mitt förhållande med min kropp på en energi – varför gör jag det ens när min kropp är här i varje ögonblick? Det är uppenbart att jag inte behöver mitt sinne för att förstå, och vara närvarande med min kropp här; således åtar jag mig själv att sluta använda mitt sinne – mina tankar – känslor – för att relatera till, och vara med min kropp här – och jag driver mig själv istället att vara närvarande till fullo i och som varje andetag med och som min kropp här

3. När jag märker att jag fördömer, evaluerar, och analyserar min kropp på basis av idéer om vad som är vackert, och vad som är fult – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår hur jag – om jag hade varit min kropp absolut inte hade velat bli behandlad, sedd, och definierad på ett sådant sätt; således åtar jag mig själv att respektera min kropp – att vara ödmjuk inför min kropp och förstå att min kropp är en organism, och en individ precis som jag – och inte någonting att ta för givet

4. När jag märker att jag rättfärdigar min tankar, upplevelser, och fördömanden mot min kropp – genom att tänka att – ”ja, men det är ju så här samhället fungerar – alla fördömer sina kroppar!” – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att oavsett vad andra gör – har jag alltid ett val, och ett ansvar inför mig själv om vem jag är – och att jag väljer att missbruka min kropp – detta oavsett var samhället står i frågan; således åtar jag mig själv att leva med självrespekt, och integritet – och sluta rättfärdiga fördömanden mot min kropp – och istället stoppa dessa så fort de kommer upp inom mig

5. När jag märker att jag fokuserar på min kropps utseende, eller på andra människors kroppars utseende – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka – och jag ser, inser och förstår att utseende är en irrelevant, och mycket liten del av det universum som kroppen representerar – och att när jag bara fokuserar på utseende så glömmer jag mig själv – och jag glömmer vad min kropp gör för mig – den funktionalitet och effektivitet som kroppen faktiskt lever, och innehar – således åtar jag mig själv att inte min kropp för given – utan istället SE, ERKÄNNA, och ÄLSKA min kropp såsom jag själv skulle vilja bli sedd, erkänd, och älskad – och sluta ta min kropp för givet

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s