Dag 291: Kontrollbehov

I dagens blogg ska jag behandla ett par reaktioner som kommit upp inom mig under dagens gång. Det rör sig om reaktioner, som kommer upp som en slags spänning i min kropp, och kontexten är att jag upplever det som om att någon inte håller vad de lovat, inte gör som de sagt; och det är speciellt i situationer när jag ser det som om att jag har en överenskommelse med en annan person om att uppnå någonting visst.

Så, när jag tycker att den andra personen inte gör vad de ska, så mycket som de ska, eller såsom jag tycker att de borde göra en viss sak, då går jag in i en reaktion, och vill helst gå och säga till dem att genast göra som jag vill att de ska göra, och inte agera, eller leva på något annat sätt. I grund och botten ser jag att de jag upplever är en slags rädsla, och ångest inför att bli sviken, och inför att möta en händelse, eller situation som jag inte kan kontrollera, eller styra.

Fram tills nu har min tendens varit att anklaga den andra människan för min upplevelse, istället för att jag tar ansvar och ser vad denna upplevelse visar mig om mig själv. Därför kommer jag i denna blogg att genom självförlåtelse, och självåtaganden gå djupare in i denna punkt och se vad det är den visar mig om mig själv som jag ännu inte velat erkänna.

Självförlåtelse

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att reagera i och som en mild irritation, och frustration, och samtidigt en rädsla, och en ångest, när jag upplever, och känner det som om att en annan inte håller vad de lovar, eller gör det som jag anser är bäst för dem, och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vilja kontrollera, och styra en annan människa, och få en annan att göra såsom jag vill göra, och agera, och leva såsom jag vill att de ska leva, så att jag ska kunna känna mig själv lugn, och bekväm inombords, och kunna tänka att mitt liv är på väg i en riktning som är effektiv, och gynnsam

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa ett begär, och ett behov inom mig själv att kunna kontrollera människor i min omvärld, och få människor att göra, såsom jag vill att de ska göra, och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fastna i och som en fruktan, en ångest, och känsla av hopplöshet, när jag upplever det som om att jag inte har full kontroll av människor i min omvärld, och jag känner det som om att jag inte riktigt vet hur jag ska leva, om jag inte har kontroll över andra människor i min värld

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna mig osäker, nervös, och instabil inombords, när jag ser det som om att jag inte kan kontrollera människor i min omvärld, och få dem att leva, och uttrycka sig själva såsom jag önskar att de ska leva, och uttrycka sig själva, och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att drabbas av hybris, av ett begär att erhålla full kontroll över min värld – och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att känna mig osäker, nervös, och obekväm när jag ser det som om att jag inte har full kontroll i min värld, full kontroll över riktningen på min framtid, och full kontroll över det jag vill, och önskar ska hända i min värld

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att försöka stoppa min rädsla, och min ångest inför att saker och ting inte kommer spela ut sig i min värld som jag hoppas, genom att använda kontroll, och genom att försöka bemäktiga mig själv de punkter i min värld som jag är osäker på, och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att istället arbeta med den ursprungliga rädsla, och se vad det är jag fruktar, varför jag upplever mig själv så obekväm, och instabil när jag inte ser det som om att jag har tillräcklig kontroll över min värld, och i detta förlåta denna rädslan, släppa taget om denna rädslan, och föra mig själv tillbaka hit till min kropp – och istället för att försöka kontrollera min värld i rädsla, istället dirigera, och styra min värld i och som sunt förnuft, i och som stabilitet med och som min mänskliga fysiska kropp – där jag inte blir besatt av en upplevelse, utan jag istället står här, och gör vad som krävs, i och som varje andetag i stabilitet, och tystnad, här med och som mitt andetag

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att gå in en personlighet av att vilja att allting i min värld ska vara precis som jag vill ha det, och att allting ska fungera såsom jag har tänkt ut det i mitt sinne, och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli besatt av och som en karaktär, där jag försöker kontrollera, och styra allt i min värld till att vara precis såsom jag vill ha det, utan att jag beaktar andra människor, utan att jag beaktar konsekvenserna av mina handlingar, och utan att jag beaktar vad som är här i min fysiska värld, som är min riktiga värld, en värld som inte består av mina tankar, fantasier, och hopp, utan som är en riktig fysisk värld, som jag inte kan styra, och ställa precis som jag vill ha den, utan jag måste ta i beaktande, och visa omtanke gentemot vad som är här i min fysiska omvärld, och leva i jämlikhet med detta

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att rättfärdiga mina rädslor, och rättfärdiga mitt begär av att vilja ha kontroll, och vilja styra, och ställa, och ha saker precis som jag ser dem i mitt sinne, genom att tänka att ”det är rätt” och att ”det är så det borde vara” – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte ta i beaktande vad som är här, och låta mig själv leva i enhet och jämlikhet med mina fysiska verklighet som är här, och stå stabil, och assistera, och stötta de punkter i min fysiska verklighet som jag ser behöver uppmärksamhet, utifrån en utgångspunkt av att vara ovillkorlig här

Självåtaganden

När jag märker att jag går in och som en upplevelse av att vilja kontrollera, och styra min värld, för jag upplever rädsla, och ångest inför att allt inte kommer att bli såsom jag inbillat mig själv att det ska bli i mitt sinne – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag, och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser, och förstår att jag är i en besatthet, där jag inte ser sunt förnuft, utan endast ser mitt egenintresse, och endast ser det jag vill, det jag önskar, och det jag begär, och mina rädslor; således stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag, och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser, och förstår att jag inte låta mig själv agera, och leva i denna besatthet eftersom jag skadar min omgivning, och skadar mig själv; således åtar jag mig själv att släppa mina kontrollbegär och istället leva och uttrycka mig själv i varje andetag, utan att söka efter, eller försöka få min värld att efterlikna de idéer och tankar som dyker upp i mitt sinne angående hur min värld tydligen ”borde” se ut

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s