Dag 326: Beslut Fria Från Emotioner

Idag spelade jag Civilization IV, vilket är ett strategispel där man styr sin egen nation – och man ska med diverse knep försöka roffa åt sig makten från de andra spelarna.

Det var fascinerande att observera mig själv när jag spelade, för jag märkte hur jag tenderade att bli mycket involverad i spelet, och att jag reagerade i sådana känslor som ilska, bedrövelse, ångest, att känna mig bedragen och förråd, sårad, och även hämndkänslor kom upp inom mig; allt för att mitt låtsasimperium i ett dataspel inte utvecklades såsom jag hoppades.

Det är fascinerande, för mitt riktiga liv kan liknas vid detta. I mitt riktiga liv identifierar jag mig själv på samma sätt med mina tillgångar, min framtid, mina planer, och idéer – jag har drömmar om att mitt imperium, d.v.s. mitt liv, ska växa och förbättras – och ofta blir jag ängslig och nervös att mina förhoppningar inte ska infrias. På samma sätt som i spelet blir jag alltför upptagen av mina ambitioner, och drömmar, att jag inte kan se klart vad som är bäst för mig, och att jag inte kan förhålla mig själv objektiv, och praktisk.

Jag observerade nämligen att jag i spelet tog beslut för att jag kände mig sårad, och bedragen, och jag ville ge igen med samma mynt, och ta tillbaka det som rätteligen var mitt, när faktum var att ett sådant drag för mig spelet inte var särskilt gynnsamt för mig. Det fanns nämligen andra saker som skulle fungerat bättre för mig – men det var beslut som jag ignorerade eftersom jag istället agerade utifrån vad jag upplevde. På samma vis är det i mitt liv – och här kan jag ta ett exempel från mina mentala exkursioner vad gäller att planera för min framtid; dessa framtidsplaner har ofta varit styrda av vad jag känt – istället för praktiska överväganden. Istället för att se vad som skulle kunna funka, ser jag till vad som känns mest övertygande, låter bäst, eller upplevs som roligast – men detta är inte ett effektivt sätt att leva på. Effektivast är om man tar varje ögonblick i beaktande och att man frågar sig vad som är den praktiskt mest förnuftiga riktningen. Endast om man tar beslut på basis av ett sådant resonemang kan man göra beslut som är effektiva.

Självförlåtelse

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att ta beslut utifrån hur jag känner mig, och jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att ta det personligt när mina förhoppningar inte infrias, och när mina planer inte löper såsom jag tänkt mig, och således förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli emotionell, och upprörd, och börja ta beslut, och agera utifrån en utgångspunkt av att hämnas, ge igen, och försöka ta tillbaka det jag upplever att jag förlorat – istället för att jag andas – tar ett andetag – för mig själv tillbaka hit – och tittar på vad som är ett praktiskt, förnuftigt, och effektivt beslut som fungerar för alla

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att agera utifrån en emotionell upplevelse, och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse och förstå hur jag komprometterar mig själv när jag agerar utifrån en emotionell upplevelse, och hur jag faktiskt skapar ännu mer problem för mig själv, eftersom jag inte tar i beaktande den praktiska och reella situation jag befinner mig själv i – utan istället ser jag bara vad jag vill se – och jag agerar utifrån hur jag upplever mig själv – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se till att när jag tar beslut – att jag är klar inom mig själv – att jag ser hela bilden framför mig – att jag ser och överväger alla alternativ – och att jag tittar på det händelseförlopp som utvecklats objektivt och praktiskt – och inte utifrån en emotionell upplevelse eller reaktion

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte låta mig själv stabilisera sig mig själv – andas – och titta på hela händelseförloppet – titta på hela min verklighet – och inte låta mig själv handla överilat och impulsivt – utan jag istället lugnt och i tysthet inom mig själv överväger vad som är bäst för mig – och att jag inte agerar kortsiktigt endast för stunden – utan att jag ser saken i ett längre perspektiv – och att jag ser och planerar framåt och inte bara agerar för stunden

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att ta det personligt, bli arg, och känna mig själv sårad, och vilja hämnas, när jag upplever det som om att någon sviker mig, eller utnyttjar att jag befinner mig i en svag situation, och således förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att ta det personligt, och sedan börja agera för att hämnas, och förgöra den andra personen, istället för att se, inse och förstå att när jag agerar från denna utgångspunkt så försvagar jag mig själv ännu mer, och jag agerar kortsiktigt, jag agerar för att få ut någonting i just det ögonblicket, och uppleva någon slags positiv känsla av revansch – men saken är den att jag inte effektivt och framgångsrikt planerar för min framtid och således skapar jag en situation där någonting ännu värre kan komma att hända i framtiden

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå att så länge jag låter mig själv ta saker och ting personligt kan jag inte se klart – och jag kan därför inte ta effektiva beslut – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att genast och direkt när jag upptäcker och lägger märke till att jag tar någonting personligt – att då korrigera mig själv – att föra mig själv tillbaka hit och medvetet titta på situationen och ögonblicket objektivt – och leta efter praktiska – effektiva – och långsiktiga lösningar som kommer gynna inte bara mig utan även alla andra

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå att det egentligen inte finns någonting att ta personligt, utan att det är jag som gör det personligt – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att träna mig själv på se min omvärld – och det som händer objektivt och med klarhet – och således träna mig själv på att ta beslut som inte är baserade på en känsla eller en emotion

Jag förlåter mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att när jag ser att jag tar någonting personligt, att då genast stoppa mig själv, ta ett andetag, och se på saken objektivt, se på saken utan känslan, utan emotionen, och se på vad som händer och vilka praktiska lösningar som finns för att lösa den uppkomna situationen – och således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse och förstå att när jag agerar utifrån en emotion, för att jag tagit någonting personligt, då kan jag inte se hela bilden, jag kan inte se vilka handlingar som är bäst, och vilka handlingsalternativ jag har, utan istället blir min värld svart och vit

Jag förlåter mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att låta mig förstå människor i min omvärld, förstå varför de handlar som de gör, förstå varför de tänker som de gör, förstå varför de säger om de säger, och således inte låta mig själv ta saker personligt, utan istället förstå orsakerna bakom vad som händer i min värld, för om jag förstår orsakerna, då kan jag agera objektivt och handha situationen på ett sätt som ger det bästa resultatet för alla involverade parter

Självåtaganden

När jag märker att jag tar någonting personligt, och jag vill handla, och ta ett beslut utifrån en emotion, för att hämnas, ge igen, eller för att ge utlopp för min känsla av jag blivit orättfärdigt behandlad, då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag, och för mig själv tillbaka hit – och jag åtar mig själv att istället se på situationen objektivt – att titta på vilka handlingsalternativ jag har – inte från en utgångspunkt av att ge utlopp för någons slags emotion –utan istället för att skapa en lösning som ger bäst resultat för mig – och de andra parterna som är involverade – eftersom jag förstår att ett beslut baserat på en emotion alltid är ineffektivt – eftersom det inte baserat på den faktiska och reella verklighet jag lever i – utan på en känslomässig tolkning av vad som sker

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s