Tag Archives: bedrägeri

Dag 263: Jag Vittnar – Här Är Mitt Vittnesmål

Jag är Viktor Persson från Uppsala, Sverige, och jag föddes i Stockholm, Sverige år 1987. Jag avslutade mina gymnasiestudier år 2006, och jag började mina universitetsstudier år 2011 – och min studieinriktning är juridik. Jag anslöt mig till Destenis forskningslag genom Stiftelsen för ett Jämlikt Liv i slutet av år 2008, och det var även då jag började mina undersökningar om hur sinnet fungerar, och vad det innebär att leva.

Jag började gå min process, och jag har besökt bondgården i Sydafrika som är Destenis ursprung, och utigenom min process har jag fört en loggbok om min förståelse om processen, och dess praktiska innebörd.

Längden på mitt första besök till bondgården i Sydafrika var 6 månader, och det andra var 1 månad. Genom att besöka bondgården och människorna som bor där, har jag lärt mig att livet inte behöver vara en kamp utan att det kan vara underhållande, och tillfredställande. Det finns alltid nya utmaningar att ta sig an, och nya punkter av självexpansion att utforska; livet stagnerar aldrig såtillvida man inte värdesätter rädsla mer än självexpansion. Jag har vidare lärt mig värdet av disciplin, konsistens, principiellt leverne, och levande ideal – och jag har förstått att förändring bara kan bli en levande verklighet genom praktisk tillämpning i denna fysiska verklighet – inte genom att tänka på det.

I min process av att föra en loggbok, och undersöka Destenis Material har jag blivit mer: emotionellt stabil, bestämd, självsäker, beslutsam, stark, självständig. Och jag har beslutat mig för, och påbörjat att studera juridik – vilket är någonting som jag inte hade gjort om jag inte varit involverad i Destenis forskningslag. Min medverkan i Desteni har aldrig varit motiverad av pengar – utan min motivation har istället hämtats från att vilja lära mig destenimaterialet p.g.a. av dess sanning, tyngd, och oöverträffade värde; Desteni är alltså inte ett pyramidspel!

Genom att tillämpa, och använda mig av Destenis verktyg de senaste 5 åren har jag:

Transcenderat apati; Nu bryr jag mig om vilken riktning mitt liv har, min framtid, och mitt välmående, och välmåendet hos dem tillsammans med vilka jag delar min värld.

Transcenderat social-ångest; Nu tycker jag om att prata, och umgås med människor i mitt liv, och att lära känna nya människor – jag ser nu på expansionen av mitt sociala nätverk som någonting spännande, och givande – istället för någonting som jag fruktar.

Lärt mig hur världen fungerar; Jag är mer ödmjuk, och jag har förstått att jag vet väldigt lite om hur världen fungerar, och p.g.a. detta har börjat undersöka världen för att på så vis få en förståelse om hur världen fungerar; jag har därför lärt mig JÄTTE MYCKET – och detta är därför att jag nu bryr mig om själv, och min effektivitet i denna världen, och det genomslag jag dagligen har på andra människor i min omvärld.

Transcenderat begäret efter att få vara känd; Jag söker inte längre efter kändisskap, och mitt liv kretsar inte längre runt att ”bli någonting” med min musik – istället har jag gett mig själv ett nytt syfte; att bli det bästa jag kan bli i detta livet – och att göra denna världen/jorden till den bästa den kan bli.

Utvecklat självdisciplin; Jag är nu mycket disciplinerad – och jag kan effektivt strukturera min dag – och prioritera mina dagliga ansvar, och uppgifter – vilket tillåter mig att vara mycket produktiv, effektiv, och en funktionell människa – och på grund av detta kan jag arbeta med flera projekt samtidigt utan att detta kompromissar min närvaro, eller stabilitet.

Utvecklat självsäkerhet; Jag är nu bekväm med mig själv då jag är ensam – jag söker inte längre efter vänskap; istället utvecklar jag kontakter, och förhållanden med andra människor utan en hemlig agenda att få känna mig själv accepterad – jag är nu förmögen att ta beslut, och genomföra dessa utan att behöva erkännande, eller stöd från någon annan att jag gör ”rätt sak” – och jag har lärt mig att tänka kritiskt, och beakta fysiska prioriteter – därför är jag kapabel att ta effektiva beslut, och lita på mina beslut.

Lärt mig engelska; Jag är nu mycket effektiv i användandet av det engelska språket – både i tal, och skrift – allt på grund av att jag konsekvent fört en loggbok över mina undersökningar av Destenimaterialet.

Utvecklat effektiva kommunikationsfärdigheter; Jag är nu förmögen att uttrycka mig själv med mer klarhet, och självtillit – och framföra punkter med stor lätthet – jag har t.ex. flera gånger fått återkoppling av mina lärare att min kommunikation är klar, koncis, och att människor förstår mig när jag pratar – och jag ser detta som ett klart tecken på att mina kommunikationsfärdigheter blivit mycket mer effektiva.

Utvecklat själviakttagelse- och självkorrektionsfärdigheter; När någonting händer i min värld som jag har en reaktion gentemot – är jag inte längre ett hjälplöst offer i förhållande till mina reaktioner – jag är kapabel att omedelbart hantera, gå igenom, och korrigera reaktionen – och mitt leverne – genom att använda verktygen självskriverier, självförlåtelse, självåtaganden, och levandet av självkorrektionen – därmed litar jag nu på mig själv att jag kommer kunna gå igenom detta liv effektivt utan att falla; eftersom jag vet att jag har verktygen för att göra mitt liv effektivt, och jag är en expert i användandet av dem.

Utvecklat mina läsfärdigheter; Jag är nu en effektiv läsare – detta eftersom jag de senaste 5 åren spenderat otaliga timmar att läsa Destenimaterialet – och även utvecklat mitt ordförråd, och mina skrivfärdigheter genom att föra en loggbok – därför är jag nu förmögen att läsa de flesta sorters litteratur snabbt, och med effektiv förståelse – vilket tillåter mig att vara mycket effektiv i världssystemet.

Utvecklat förhållande- och relationsfärdigheter; Innan Desteni var jag inte effektiv i kommunikations- och intimitetsutveckling i nära relationer – sedan jag började mina undersökningar inom Desteni har jag börjat utveckla denna punkt – och för närvarande är jag i ett förhållande där jag har lyckats etablera effektiv kommunikation, och även att uttrycka mig själv mer intimt – detta har tillåtit mig att uppleva ett funktionellt, och tillfredsställande förhållande med en annan.

Lärt mig att förlåta; före Desteni anklagade jag vuxenvärlden för mitt misslyckande som människa – framförallt mina föräldrar; sedan Desteni har jag förlåtit mina föräldrar, och etablerat ett tillfredsställande, och funktionellt förhållande med dem som är emotionellt stabilt, och förmånligt för båda parter.

Utvecklat ett förhållande med min mänskliga fysiska kropp; Nu bryr jag mig om vilket mat jag äter – och jag bryr mig om hur min kropp mår, och jag har en förmåga att förstå när det är någonting jag äter som skapar obalans i min fysiska kropp – och genom detta kan jag korrigera punkten; alltså har jag utvecklat effektiv fysisk kommunikation med min kropp som har tillåtit mig att leva ett mer hälsosamt, vaket, och tillfredsställande liv.

Således – detta är mitt vittnesmål – detta är vad jag har upplevt, gått igenom, och förstått under mina 5 år med Desteni; Och detta bevisar att Desteni inte är svindleri, eller ett trick – Detta är inte hörsägen utan min egen upplevelse – därför är detta beviset jag visar får någon som är intresserad av att veta vad Desteni är, och vilka effekterna av att medverka i Desteni är – här är svaret – Jag är svaret.

Enhanced by Zemanta
Advertisements

Vi Lever i en Kapitalistisk Värld

Grundaren för företag PIP Jean-Claude Mas står anklagad för grovt bedrägeri och dråp efter det upptäckts att de brösttrasplantat hans företag sålde var farliga, och orsakade cancer. Två kvinnor har redan dött av cancer och många fler har utvecklat sjukdomen.

I en kommentar till nyhetsbyrån AFP säger Jean-Claudes advokat Yves Haddad att: ”Det är kanske synd men vi lever i en kapitalistisk värld”.

Självklart har advokaten rätt – vi lever i en kapitalistisk värld i vilken sådana här groteska och egocentriska handlingar inte bara tillåts, utan också uppmuntras. Visserligen har ju Jean-Claude nu råkat i trubbel med lagen, men innan det var han en rik och mäktig man, och någon som säkert av gemene man skulle anses ha ”lyckats” i livet.  Och han ”lyckades” i livet genom att lura andra människor att köpa totalt irrelevanta silikonplastpåsar att stoppa under sina bröst, för att på så vis tydligen bli ”vackrare”; genom att tilltala och spela på människors osäkerheter och rädslor blev Jean-Claude rik – det blev han aldrig åtalad för.

I vårt kapitalistiska pengasystem hyllas och älskas den som tjänar mest pengar, det spelar i stort sett ingen roll hur vi tjänar dessa pengar, och vad det är vi gör för att få dem – när vi hur dem är vi viktiga och vi är en gud. Men vad för slags värld skapar en sådan mentalitet? Jo – den skapar ju män som Jean-Claude – som i sin jakt på att uppnå gudsstatus gör det som inte borde göras, det skadliga, och farliga, och så länge de håller det hämligt vinner de respekt och erkännande; eftersom de har pengar. Men betyder det faktum att Jean-Claude har pengar att han någonsin brytt sig om vad som är bäst för människor? Betyder det att Jean-Claude någonsin har gjort någonting för att han tyckte det var kul, utan att han var motiverad av pengar? Nej – i kapitalism är sådana värden en obefintlighet – i kapitalism finns enbart ett värde utifrån vilka alla andra värdesätts, och det är pengar.

Vi har skapat ett system som ger incitament till brottsliga, skadliga och farliga handlingar – ett system vari människor gynnas när de utnyttjar andra, när de lurar andra, när de besegrar andra – ett system där människor gynnas när de stjäl och blir korrupta; eftersom de då får tillgång till pengar. Och i vårt kapitalistiska pengasystem finns ingen moral – utan enbart pengar.

Således har Jean-Claudes advokat fullständigt rätt – vi lever i ett kapitalistiskt pengasystem, och i detta system måste vi kämpa för att överleva; men rättfärdigar det systemet? Rättfärdigar det att vi inte gör någonting för att förändra systemet? Rättfärdigar det att vi tillåter lurendrejeri och korruption vara våra principiella vägmärken? Nej – det gör det inte – bara för att vi råkar befinna oss i ett system som är korrumperat och likgiltigt inför riktigt värde ger inte det oss en rätt att vara på samma sätt. Jean-Claude hade kunnat spendera de pengarna han tjänade på att skapa en lösning, ett nytt system där alla världens människor hade kunnat få det de behövde för att leva – och där en människas integritet märkt värdet av hans karaktär – inte hans pengar.

Ett sådant system är det jämlika pengasystem – ett sådant system är medborgarlönen – endast i ett samhälle där pengar inte är ett värde som går före moral och principer kan vi sluta frukta att nästa produkt vi köper kanske kommer ge oss cancer, eller någon annan sjukdom. Således – säg att det är nog och stå upp och begär ett nytt system – ett system som gynnar alla och inte bara fåtalet.

Källor:

http://www.dn.se/nyheter/varlden/vi-lever-i-en-kapitalistisk-varld

Äldre varnas för falska hembesök

I Kristianstad varnas nu äldre människor för att släppa in folk som säger sig vara från omsorgsförvaltningen – om de inte har ringt i förväg och samtidigt kan visa legitimation. Anledningen till att en sådan varning går ut till publikum är på grund av bedragare, som genom att falskeligen utge sig som anställda hos omsorgsförvaltningen, lyckats ta sin in hos gamla människor – för att sedan stjäla värdesaker. (Stenrosen, M, 2011-07-09, Äldre varnas för falska hembesök, Kristianstadbladet)

Vår hemtjänst går allstå inte längre att lita på. Och som en gammal människa med ett långt liv av slit bakom dig, för att så äntligen kunna ta det lite lugnt på slutet, kan du nu inte längre tryggt släppa in de som ska hjälpa dig med de bestyr som uppstår då ens kropp inte längre funkar som den ska. Är det så vi vill ha det? Är det en sådan framtid vi som nu är unga vill växa upp till? Där vi som gamla människor måste frukta varje gång det står någon utanför dörren, som säger sig vara där för att hjälpa oss, eftersom vi vet inte om de ska stjäla allt vi äger, eller verkligen hjälpa oss.

Frågan som vi borde ställa oss är: hur kan vi försäkra oss själva om att vi får som gamlingar, leva tryggt, lugnt och säkert – där vi får ett bra omhändertagande och på så sätt blir tackade för den tjänst vi har gjort samhället under vår ungdom? Fast alla borde få ett bra omhändertagande när de blir äldre, även om de arbetat eller inte, även om de gjort en tjänst till samhället eller inte; eftersom ingen förtjänar att lida och leva ut sitt liv i fruktan. Nej, här på jorden ska vi ta hand om alla. Principen om ’gör mot en annan såsom du vill ha gjort mot dig själv’ ska vara ledstjärnan – enbart så kan vi försäkra oss själva om att vi får en trevlig behandling på slutet av våra liv; för sanna mina ord – en dag kommer vi stå vid ålderns höst och då vill vi ju naturligtvis inte vara i riskzonen att bli rånade.

Varför blir de människor som är i störst behov av hjälp och stöd rånade? De som egentligen borde få ett kungligt avsked och omhändertagande för ett väl avslutat arbete. Svaret är väldigt enkelt: de äldre människorna är de mest utsatta och på så sätt enklast att stjäla ifrån. Och med ett pengasystem som förflyttar människor till ruinens brant, där de märker att pengarna inte längre räcker till mat, uppstår i dem desperation och ilska; i en sådan desperation och ilska gör de vad som krävs för att överleva och om det betyder att de försvarslösa äldre måste få bita i det sura äpplet – låt gå! För de som rånar de äldre är inte onda människor – det är inte moraliskt fördärvade människor; om vi vill kunna skapa ett samhälle som ger alla ett trevligt liv, och då även när du blir gammal, då måste vi också se till hur vi skapar problemen och inte skylla på alla andra; såsom bedragarna i detta fall.

Vi måste istället se till problemet – vi måste se kärnan och roten till det onda; och det är vårt pengasystem. Eftersom vi lever i ett pengasystem där några få har allt och resten knuffas ut i den ekonomiska periferin, där du faller i glömska och ditt liv blir svårt. Utifrån denna svårighet som människor möter, där bankkontot töms och möjligheterna stryps, föds sedan kriminalitet och således orsaken till varför äldre människor inte längre kan lita på sin hemtjänst. Att anklaga tjuvarna är därför dårskap, då vi alla i grund och botten är tjuvar, eftersom vi alla medverkar och lever i ett system där majoriteten av alla människor inte får ta del av de resurser som moder jord faktiskt gett till alla utan några förehavanden.

Och eftersom vi inte ger alla människor vad som är deras mäskliga rättighet, som ett bekvämt liv, med mat, dryck, kläder och bostad – möter vi nu konsekvenserna. Och de som får ta smällen är, som sagt, de äldre.

Det är tragiskt att vi inte tagit bättre hand om de våra, inte bara barn, äldre, släktingar, utan samhället i stort. Somliga går med trasiga skor sjöng Cornelis Vreeswijk för drygt 40 år sedan och så är det fortfarande. Och när du gått med trasiga skor för länge, snor du tillslut skor, det är en självklarhet. På så sätt är ju fängelsestraff från ett perspektiv rena skämtet, eftersom fängelserna inte löser problemet, utan bara fungerar som en liten damm, som täpper upp ett litet slag; men självklart kommer ju vattnet att fortsätta rinna och om inte slussarna öppnas så rinner det också så småningom över. Den enda lösningen att få ett slut på stöld är att göra det meningslöst att stjäla.

Därav frågar jag mig själv, och även du käre läsare, när vi så ska ge alla fina skor? Och på så vis ge alla gamlingar en dräglig vardag utan fruktan? Mitt svar blir att det är upp till oss. Du kan skylla på brottslingarna eller ’den ekonomiska kraschen’ men det kommer inte hjälpa. I grund och botten är det vårt pengasystem, såsom dess grundläggande mekanik, i det att inte alla ges en jämlik mängd med resurser, som är källan varifrån allt det onda kommer. Det finns naturligtvis en lösning och den gör sig gällande genom att granska problemet. Nämligen jämlikt med pengar för alla, istället för ojämnlikt med pengar för alla.

Tänk dig själv. I ett system där alla kunde få leva lugnt och tryggt, från födseln till döden, med mat och bostad – där hade det inte funnits någon kriminalitet. Och alla hade varit jämlika i sina möjligheter, det hade således inte funnits någon avundsjuka, och inga fysiskt påtvingande åtgärder (rån/stöld) hade begåtts för att människor skulle förskansa sig prylar, de hade istället kunnat ge dem till sig själva genom att arbeta. I vårt samhälle går inte det eftersom alla inte får arbete och alla har inte samma möjligheter. Därför blir vissa kriminella, eftersom det finns ingen utväg. Och andra blir de som låser in de kriminella och tar alla pengarna, skyllandes på de som stjäl för att de istället skulle ha arbetat, när det inte finns något arbete att utföra.

Nej, vi behöver verkligen ett nytt system där alla kan ta del av ett glädjerikt och fulländat liv och ingen behöver lida – varken äldre eller någon annan. I ett sådant liv kommer du få en bekväm ålderdom, leendes då hemtjänsten kommer för att torka dig i rumpan. Fram till dess kommer vi leva i skiten, i fruktan och ångest då varje dag bjuder på osäkerhet, då ingen vet när ens liv kan bli stulet och allt försvinna.

Så, undersök jämlikt med pengar för alla och låt oss på så viss ordna till denna världen en gång för alla.