Tag Archives: kvinnlig

Dag 230: Kroppen Min – En Icke-Manlig Överkropp (Del 17)

Idag fortsätter jag bloggserien om min kropp – och idag kommer jag arbeta med punkt 16) på den lista som jag inledde denna bloggserie med – och det är punkten om att jag inte gillar att min överkropp ibland ser kvinnlig ut – d.v.s. att den nästan har formen av ett S.

Så – i denna blogg kommer jag applicera självförlåtelse, och stadga självåtaganden – för därefter i mitt dagliga liv korrigera och ta bort denna upplevelse av mig själv.

Självförlåtelse

1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fördöma, och känna ett obehag inom mig när jag tittar på min överkropp – och låta tanken, och sinnesskvallret komma upp inom mig att ”min överkropp ser för kvinnlig – den har inte de där manliga formerna!” – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att förvänta mig själv att min kropp ska se ut på ett visst sätt – att min överkropp ska vara formad på ett visst – och att tänka att om min överkropp inte är formad på ett visst sätt – ja – då är det tydligen någonting fruktansvärt fel med mig

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå – att om min kropps utseende får mig att känna mig själv annorlunda – och uppleva mig själv annorlunda än vad jag gjort innan – då är det saker och ting som jag ännu inte tagit i beaktande, och förstått – och att jag fortfarande låter mig själv vara begränsad av en punkt som är i separation från mig själv; således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse och förstå att det inte är naturligt, eller normalt att ha en upplevelse i förhållande till sin kropp – utan att detta är någonting konstruerat – och inlärt – någonting som jag lärt mig genom att observera min omgivning – men ingenting som är en naturlig funktion av och som min mänskliga fysiska kropp

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att låta mig själv bli indoktrinerad i vissa kulturella psykoser – om att en kvinnlig kropp ska se ut på ett visst sätt – och en manlig kropp ska se ut på ett visst – och att man ska definiera sig själv – och vem man är utifrån hur sin kropp ser ut – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att ifrågasätta denna kulturella psykos – och se, inse, och förstå att det finns andra sätt att se på saker och ting – och att jag absolut inte behöver apa efter den kulturen som jag är uppfödd – utan att jag istället kan skapa, och definiera min egen kultur – av vad jag vill leva – och hur jag vill uppleva mig själv – och således definiera, och skapa denna kultur som mig själv – att inte vara definierad av hur min kropp ser ut

4. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå – att medan jag är upptagen med att irritera mig själv på, och känna att min överkropp inte är tillräckligt tilltalande – och vacker – att det finns en hel existens som genomgår ett obeskrivligt lidande – som jag inte ser, eller gör någonting åt – eftersom jag är helt besatt, och försjunken att betrakta mitt utseende – och då specifikt min överkropp – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att slita mig själv ut ur denna psykos – och ta mig själv tillbaka till verkligheten – och istället börja inrikta mig själv på att göra, och skapa någonting i och som denna verklighet som är bäst för alla på alla sätt och vis

5. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse och förstå att bara för att alla i min omgivning är besatta av hur de ser ut – måste inte detta betyda att jag ska vara – och det är inte heller en giltig ursäkt till varför jag skulle vara det – således förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att använda ursäkten, och rättfärdigandet inom mig själv – till varför jag blir besatt av hur jag ser ut, och varför jag stör mig på min överkropp, att det är vad alla andra gör – och jag kan ju inte helt ensam skilja mig själv från mängden och välja att gå en annan väg – istället för att se, inse och förstå att – jo det kan jag – det handlar om att ta ett beslut – och sedan leva detta beslutet

Självåtaganden

1. När jag märker att då jag tittar på min överkropp, att en tanke, och sinnesskvallret dyker upp inom mig att ”min överkropp ser för kvinnlig ut – den har inte de där manliga formerna!” – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – min överkropp ser ut som min överkropp och om jag inte låter dessa tankar styra min uppfattning om verkligheten – så går det klart att tydligt att se att min överkropp inte ser för kvinnlig ut – utan bara ser ut som min överkropp; således åtar jag mig själv att slut lyssna på, och definiera mig själv utifrån de tankar som dyker upp i mitt huvud – som säger att min kropp inte ser tillräcklig bra ut – och istället uppskatta och vara tacksam för min kropp

2. När jag märker att hur min kropp ser – förändrar min upplevelse av mig själv – förändrar sättet jag ser på mig själv, och definierar mig själv – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – min kropps utseende påverkar inte VEM JAG ÄR – utan det påverkar min upplevelse av mig själv i och som sinnet – vilket är en illusorisk upplevelse som endast görs riktig genom att jag ger sinnets energiupplevelse uppmärksamhet – och om jag hade stoppat detta – hade jag märkt att oavsett hur jag ser ut är jag här – med och som mitt andetag – och att mitt utseende således inte förändrar och styr vem jag är inom och som mig själv; således åtar jag mig själv att sluta ge de energiupplevelser som dyker upp inom mig själv uppmärksamhet – och istället fokusera, och ge uppmärksamhet till min mänskliga fysiska kropp här – och se att – min kropp är alltid densamma – och påverkas inte av energierna – eller tankarna – utan är alltid här – således åtar jag mig själv att träna på att stå jämlik med denna stabilitet som kroppen lever som sig själv

3. När jag märker att jag låter mig själv bli indoktrinerad, och styrd av kulturella psykoser – som innebär att jag borde, och faktiskt ser på kvinnor, och män utifrån en förutbestämd idé om hur kvinnor, och män borde se ut – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår – att allt detta är i grund och botten idéer och har ingenting med den levande organiska kroppen att göra – för den kan se ut lite hur som helst – och det gör inte kroppen mindre, eller mer – utan kroppen är fortfarande en kropp; således åtar jag mig själv att titta på varje kropp – och se varje kropp – för vad just den kroppen är – och inte jämföra den med en idé om hur den borde se ut, eller inte borde se ut

4. När jag märker att jag är försjunken i en inre konflikt om hur jag ogillar min överkropp, hur jag ogillar mitt utseende – och hur jag skulle vilja att mitt utseende ändras, då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – när jag tillåter mig själv att vara besatt av dessa tankar – om att min kropp borde se ut på ett visst sätt – och att jag befinner mig i en inre konflikt om hur jag tycker att jag inte ser tillräckligt bra ut – då är jag inte HÄR – och då ser jag inte vad som måste göras här – hur denna existens faktiskt ser ut – och vilka slags problem som är här – som måste korrigeras, och dirigeras; således åtar jag mig själv att sluta bry mig om hur jag ser ut – utifrån en emotionell, och känslomässig utgångspunkt – att göra mitt utseende praktiskt – för ibland måste man se ut på vissa sätt i systemet för att kunna leva effektivt i systemet – men jag tillåter mig inte att definiera mig själv utifrån detta – utan istället åtar jag mig själv att leva mitt liv fysiskt – och ge min uppmärksamhet till de problem, och de punkter i denna världen som måste korrigeras och lösas – för att ett liv ska kunna födas på denna jord som är bäst för alla på alla sätt och vis

5. När jag märker att jag låter mig själv bli besatt av hur jag ser ut – och då specifikt av tankar som är av en fördömande natur gentemot min överkropp – och jag använder en ursäkt, och ett rättfärdigande – att ”alla andra gör ju samma sak” – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att jag kan ju absolut inte låta mig själv definiera mig själv utifrån vad andra lever – i sådana fall kommer det aldrig att ske en förändring inom mig själv – eller i denna världen – för jag kommer aldrig att sätta igång att göra vad som måste göras – utan hela tiden vänta på att alla andra ska förändras; således åtar jag mig själv att sluta titta på vad andra gör, och inte gör – och istället fokusera på mig själv – och vem jag är inom och som mig själv – och fokusera på att etablera mig själv här i och som denna världen – såsom en kraft, och rörelse för skapandet av en ny värld som är bäst för alla

Enhanced by Zemanta

irriterThe Free Dictionary: Provoquer chez qqn un certain énervement, pouvant aller jusqu’à la colère: Toute objection à ses idées l’irrite.

Dag 106: Snyggis

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli besatt av att spana in mig själv – och när jag ser mig själv – att tänka att jag ser snygg, och sexuellt attraktiv ut – och inom detta jämföra mig själv med andra killar i min verklighet, och tänka att jag definitivt är mer lyckad, och populär – och att mitt liv måste vara mer viktigt än vad andra människors liv är – för se så snygg jag är; istället för att se, inse och förstå att skönheten bedrar – eftersom den efter ett tag försvinner och sedan inte har något värde alls

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vilja träna och springa för att få en kropp som ser snygg ut – så att jag kan få kvinnor att titta på min kropp i avund, och önska att de kunde ha sexuell och intim närkontakt med mig – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att träna för att utveckla, och skapa praktiskt, och fysisk intimitet med och som min mänskliga fysiska kropp – och alltså sluta att försöka göra mig själv accepterad av andra genom att visa upp mig själv som ett slags utställningsobjekt

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att missbruka min kropp genom att använda den till att få uppmärksamhet av andra människor – och att få andra människor att känna, och tänka att jag är snygg och vacker – istället för att jag tillåter och accepterar mig själv att leva här i enhet och jämlikhet med min kropp – och inte använda min kropp för att få andra att uppleva mig såsom snygg

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skämmas för och känna mig generad inför min narcissism i förhållande till hur jag ser ut – och förtrycka min utseendefixering, och istället skapa en idé av och som mig själv såsom att ”jag inte bryr mig om hur jag ser” – när det står väldigt klart att jag bryr mig en hel del – en mycket stor hel del – om hur jag ser ut

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att jämföra mig själv med andra män i fråga om hur jag ser ut i förhållande till dem – och antingen tänka, och uppleva att jag är snyggare, eller fulare än dem – och utifrån detta antagande skapa en upplevelse av mig själv såsom antingen att vara överlägsen, eller underlägsen – där om jag tycker mig själv vara vackrare än mannen som delar mitt ögonblick – att jag då känner mig överlägsen, och det motsatta när jag inte ser mig själv såsom den vackrare personen

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli besatt av idén av skönhet – och definiera mig själv såsom vacker, och göra det till vad jag inom mig själv anser vara mitt ”bästa karaktärsdrag” – att jag är vacker – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att hålla kvar vid och som minnen inom mig själv när andra människor sagt till mig att jag är vacker, eller snygg – och skapa en upplevelse utifrån dessa minnen där jag känner mig själv speciell, och överlägsen – istället för att jag tillåter och accepterar mig själv att leva här såsom min kropp – en och jämlik – och alltså precis som min kropp inte definiera mig själv utifrån ett utseende – utan istället gå här med min kropp – där det således inte finns några idéer – inga upplevelser – inga förväntningar – jag är varken snygg eller ful – utan jag är här

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att begränsa mig själv i och som mitt uttryck av mig själv genom att definiera och se mig själv såsom vacker – och snygg – och därmed tänka att på grund av att jag innehar denna egenskap av att vara snygg – att jag därför måste ha en partner som innehar samma egenskap och som får samma typ av respons från sin omgivning när hon interagerar med denna – istället för att tillåta och acceptera mig själv att släppa denna idé och upplevelsen inom och som mig själv av att jag är vacker, och snygg – och istället tillåta och acceptera mig själv att vara en kropp – odefinierbar – och därmed tillåta och acceptera mig själv att skapa förhållanden med vilken partner som helst – eftersom det inte finns någon slags heder som jag försvarar genom att vara med en specifik sorts partner

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vilja skapa ett förhållande, och en partner gentemot vilken andra skulle uppleva att jag har det perfekta förhållandet – jag har den perfekta partnern – jag har det perfekta livet – och därmed – varje gång mitt förhållande, och min partner inte ser ut som och liknar det som definierats såsom ”det perfekta förhållandet” och ”en snygg flickvän” – att då uppleva mig själv såsom misslyckad, och underlägsen – och bli arg och frustrerad – eftersom det känns som att jag är en förlorare när jag vill vara en vinnare

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att vilja genom mitt förhållande med min partner annonsera mig själv till andra såsom att jag är en vinnare – såsom att jag är speciell – att jag har speciella färdigheter, och egenskaper som absolut inte alla personer har – och att jag på grund av detta förtjänar att bli ansedd, och respekterad såsom en vinnare – och såsom någon som i sin natur är överlägsen andra; istället för att tillåta och acceptera mig själv att slappna av – och att ge upp denna tävling på alla sätt och vis – och istället för att tävla – att istället lära känna mig själv här såsom en kropp – en enkel kropp som är precis likadan som alla andra kroppar – och att det därför inte finns någonting som skiljer mig från andra

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte inse, se och förstå att det enda som skiljer mig själv från andra är det faktum att jag tänker att jag är annorlunda än andra – och att jag definierar mig själv såsom annorlunda i mitt huvudet, och om jag tar bort detta finns det ingenting som längre skiljer mig från andra – då är jag precis likadan – en kropp här – som andas – som skiter – som har sex och som sover

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att förvänta mig själv, och vilja att min partner – och förhållandet som jag är i ska få mig att känna mig upplyft – att få mig att känna det som om att jag lyckats, och skapat ett bra förhållande – som att min partner är snygg, och intelligent – och alltså därför mer än en normal kvinna – och att jag därför förtjänar att se, och definiera mig själv såsom en vinnare som är bäst och utan några skrupler eller negativa spår

Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte vara HÄR och lära känna mig själv HÄR såsom en kropp – såsom enkelheten av att andas – och att släppa exakt all kunskap om vad jag borde vara – om vad jag borde göra – om hur jag borde leva – om vad jag borde klara – och istället leva varje andetag till fullo – här – att andas in, och att andas ut – och att göra det till mitt syfte att på alla sätt och vis lära känna min mänskliga fysiska kropp och ta mig själv tillbaka hit till det fysiska

Jag åtar mig själv att – när jag ser att jag jämför mig själv med andra killar – att jag inom mig själv håller på att definiera mig själv såsom snygg, eller ful – attraktiv eller äcklig – att jag genast stoppar mig själv, och för mig själv tillbaka hit – att jag andas – och korrigerar mig själv till att gå och uttrycka mig själv här som min kropp – och alltså inte skapa en idé och en tanke om mig själv i förhållande till hur min kropp ser ut

Jag åtar mig själv – att när jag märker att tränar – genom att springa, eller styrketräna – eller vad det nu är jag gör – och att jag märker att jag gör detta för att jag vill se ut på ett visst sätt och imponera på tjejer; att jag då genast stoppar mig själv, och för mig själv tillbaka hit –och istället åtar jag mig själv att träna i beaktande av och som min mänskliga fysiska kropp HÄR – för att stötta och assistera min mänskliga fysiska kropp, och för att genom min träning skapa ett intimt och nära förhållande tillsammans med min mänskliga fysiska kropp

Jag åtar mig själv att inte använda min kropp såsom ett redskap för att få uppmärksamhet från andra människor – och bli sedd av andra människor – utan istället åtar jag mig själv att i varje ögonblick lära känna min kropp – genom att spendera varje andetag som jag tar till att stå här med och som min kropp en och jämlik – att uppleva mig själv i och som fingertopparna – i och som mina tår – i och som mina inre organ – i och som mina ben – och alltså verkligen lära känna mig själv; och således – när jag märker att jag använder min kropp såsom ett redskap för att bli sedd, och erkänd av andra – att jag genast stoppar mig själv – tar ett djupt andetag och för mig själv tillbaka hit; och att jag istället går här en och jämlik som min kropp – och rör mig med och som min kropp – och inte gör detta för att få någonting utan eftersom det är vem jag är

Jag åtar mig själv att inte skämmas för de punkter jag möter inom och som mig själv, och inte försöka gömma mig själv från sanningen från mig själv genom att tänka upp en bättre sanning inom och som mig själv; och således – när jag märker att jag inte villa se mig själv, och möta mig själv – eftersom jag skäms för vem jag är, och hur jag har existerat – att jag genast stoppar mig själv och för mig själv tillbaka hit – att jag andas – och att jag sedan ser mig själv såsom jag är utan någon upplevelse kopplat till vad jag ser – och därifrån arbetar med att korrigera mig själv

Jag åtar mig själv att inte längre definiera människor utifrån deras kroppsbild – att inte längre så fort en antingen kvinna eller man kommer in i mitt ögonblick – att tänka att personen i fråga antingen är snygg eller ful – att fundera på huruvida jag har en chans på kvinnan, om det är en kvinna – eller om tjejer ser mig som snyggare om det var en man som kom in; och således – när jag märker att jag jämför mitt utseende med andras – och jag funderar på huruvida andra är snygga eller fula – att jag då genast stoppar mig själv, andas och för mig själv tillbaka hit – och istället gör som min kropp – och ser på en annan människas kropp utan att inne i mitt huvud prata om denna andra människas kropp – utan bara se den utan att jämföra – utan att tänka att den är snygg eller ful

Jag åtar mig själv att inte längre definiera, och identifiera mig själv såsom snygg – attraktiv eller vacker – och inte skapa upplevelser, tankar, och idéer i förhållande till mig själv såsom en sådan definition – utan istället åtar jag mig själv att gå här såsom min kropp – såsom ett fysiskt uttryck här – och alltså inte definiera och se mig själv såsom antingen snygg, eller ful; och således – när jag märker att jag tänker på huruvida jag är snygg eller ful – att jag genast stoppar mig själv, andas och för mig själv tillbaka hit – och istället ger fokus på min mänskliga fysiska kropp – såsom mina fingertoppar, mina tår – mitt andetag – och för mig själv tillbaka hit

Jag åtar mig själv att inte längre söka att vinna – och skapa ett rykta om mig själv i förhållande till andra genom hur jag ser ut – att istället för att vara besatt av att vilja bli ansedd som snygg, och attraktiv – att leva här och uttrycka mig själv såsom min mänskliga fysiska kropp – och att inte på något sätt ge uppmärksamhet till tankar, och upplevelser inom och som mig själv som på något sätt definierar mig som vacker – eller ful; och således – när jag märker att jag begränsar mig själv genom att se mig själv såsom antingen vacker eller ful – att jag då genast stoppar mig själv, andas och för mig själv tillbaka hit – och istället tillåter och accepterar mig själv att gå och uttrycka mig själv här som min kropp – varken vacker eller ful utan HÄR

Jag åtar mig själv att sluta vilja imponera på andra med vilka människor jag umgås med – att sluta vilja imponera på andra genom att visa vilka slags fritidsintressen jag sysslar med – och istället för att vara besatt inom och som mig själv med att på något sätt försöka visa gentemot andra att jag duger, att jag är tillräcklig – och att jag är förmer än vad andra – att istället acceptera mig själv här, och tillåta mig själv att slappna av in i och som min mänskliga fysiska kropp – och således sluta att jaga; således – när jag upplever det här såsom att mitt liv inte är perfekt eftersom jag saknar diverse ateraljer som jag tydligen behöver för att kunna ”vinna” och vad den mest eftertraktade, och eftersökta människan – att jag då genast stoppar mig själv – tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och slutar söka utan istället tillåter och accepterar mig själv att acceptera, och vara tillfreds med mig själv här – såsom min mänskliga fysiska kropp

Jag åtar mig själv att sluta vilja uppnå en status hos andra människor genom att visa hur pass många av mina individualiserade begär jag lyckats manifestera in i min verklighet – och istället för att leva i och som en tävling med andra människor där jag känner att jag måste bevisa mig själv – och få andra att se mig som att vara bäst – att istället leva, och uttrycka mig själv här i varje ögonblick – ovillkorligt – och utan att bekymra mig själv om vad andra tycker, eller inte tycker; och således – när jag märker att jag tävlar med andra människor genom att jag försöker visa upp mitt liv, och mig själv såsom något speciellt, och bättre än det normala – att jag genast stoppar mig själv, tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och sedan talar, applicerar, rör mig själv HÄR som MIG SJÄLV – naturligt och avslappnat och utan att försöka formulera en lögn av mig själv såsom att jag tydligen är förmer än vad andra är

Jag åtar mig själv att se, inse och förstå att när jag slutar att tänka så finns det ingenting som skiljer mig från andra människor – jag är precis likadan – jag är en kropp här; således – när jag märker att jag tänker – när jag märker att jag tycker, och känner mig själv annorlunda än vad andra är – att jag genast stoppar mig själv, tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och därefter att jag går här som min kropp – här

Jag åtar mig själv att sluta vilja, och önska att min partner ska ge mig en slags positiv upplevelse – en slags känsla av att jag har lyckats, och att jag nu är en vinnare – och i detta åtar jag mig själv att se till att mitt liv inte består av att söka efter positiva känslor – utan att jag faktiskt lever i beaktande av denna fysiska verklighet HÄR – och tar beslut som är i samklang och enighet med denna fysiska verklighet HÄR; och således – när jag märker att jag tycker att min partner inte ger mig en tillräckligt stor upplevelse av att vara en vinnare – speciell – förmer än – att jag genast stoppar mig själv, tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och istället tillåter och accepterar mig själv att uppskatta min partner såsom ett fysiskt uttryck av och som liv – en och jämlik med mig här

Jag åtar mig själv att lära känna min kropp – och att leva en och jämlikhet såsom den enkelhet min kropp visar mig är möjlig – såsom ett andetag in, och ett andetag ut – och att leva så i varje ögonblick och aldrig projicera mig själv antingen framåt i tiden – eller bakåt i tiden; och således – när jag märker att jag inte lever såsom den enkelhet som min kropp visar mig – att jag då stoppar mig själv, tar ett andetag – och för mig själv tillbaka hit – och återför mig själv till att leva en och jämlik som min mänskliga fysiska kropp – här – såsom enkelhet som andetaget här