Tag Archives: slåss

2012 Konkurrens Leder Till Vår Undergång

I vårt nuvarande kapitalistiska system ses och uppfattas konkurrens som någonting positivt och nyttigt – någonting som ger tillbaka till konsumenterna eftersom företag tvingas att vara innovativa, och hela tiden framåtsträvande för att inte halka efter, och bli utkonkurrerade. Därför finns det både i Sverige och i EU lagar som förbjuder ”konkurrensbegränsande åtgärder” från företag.

Idén och tankegången bakom lagarna är som sagt, att de i slutändan ska gynna konsumenterna. Men vad är den faktiska konsekvensen av konkurrens? Är det någonting så nyttigt som våra politiker och lagstiftare tror det är?

Först och främst, med konkurrens sker ingen som helst innovation – vad som egentligen händer är att företag utvecklar nya sätt att fånga konsumentens uppmärksamhet på – så att han ska känna sig tillräckligt hågad för att konsumera. Det är allstå aldrig någon sorts innovation som händer, eftersom det alltid handlar om samma sak, att i tillräckligt stor omfattning manipulera konsumentens att uppleva att han måste köpa, och måste äga produkten.

För att uppnå detta måste företagen hela tiden utveckla och skapa nya produkter – eftersom vi konsumenter annars tröttnar – och i denna process använder företagen mer fossilt bränsle, och mer naturresurser än vad som är hållbart för jorden – vilket leder till att våra naturresurser nu är på väg att sina och försvinna.

Utöver det leder företagens konstanta ”innovation” av nya produkter, med en kort livslängd, till att mängden skräp ökar – överallt i världens hav finns nu tonvis med plast – och vi har ett ekosystem som är på väg att sakta men säkert dö ut – då fler och fler djurarter slås ut – och vi har en stigande medeltemperatur världen över – och vårt drickbara färskvatten börjar också ta slut – lite förenklat kan sägas att vi totalt förstört vårt jordklot för att kunna vara ”innovativa” och konkurra med varandra genom att skapa ”nya” och ”lukrativa” produkter.

En annan baksida med konkurrens är att det alltid är någon som måste förlora – detta rättfärdigar politikerna och lagstiftarna med att säga att, det är så vi driver världen framåt – det är så vi gör framsteg! Bort med de svaga, och in med de starka! Det som helt glöms bort i denna argumentation är de som faktiskt förlorar! Jag menar – upplever de som blivit skuldsatta för resten av livet – eftersom deras företag gick i konkurs – framgång? Upplever de som fått alla sina tillgångar utmätta, och blivit vräkta från sin lägenhet – eftersom det företag de arbetade hos gick i konkurs – framgång? Vad är egentligen vår definition av framsteg och framgång här?

Det politikerna och lagstiftarna ser som framsteg och framgång är tillväxt, och en högre omsättning – mer pengar – mer produkter – mer inköp – mer varor – mer cash – mer rörelse – men vad de glömmer är de som förlorar – och förlorarna är jorden, förlorarna är de som inte klarar av att stå sig i konkurrensen, och förlorarna är i slutändan VI ALLA – eftersom VI ALLA lever på denna jord och är beroende av att denna jord mår bra, och kan förse oss alla med de resurser vi måste ha för att överleva.

Att ha en högre omsättning är inte framgång – en högre omsättning betyder bara att vi tillverkar, och konsumerar mer prylar – det i sig självt betyder enbart att vi snabbare för oss själva mot den dagen då vi måste möta det faktum att vår nuvarande konsumtion är ohållbar – och inte kan upprätthållas.

Mer pengar är inte framsteg – eftersom pengar enbart är färg som tryckts på ett papper – det bevisar ingenting förutom att vi helt och fullständigt glömt bort allt av faktiskt värde – som den jord vi går på – som den naturen som är runtomkring oss – som solen som ger näring, och vattnet som släcker vår törst – allt det där kan absolut inte köpas för pengar – men det kan däremot – vilket sker just nu – förstöras i vår tro att pengar har möjligt att köpa oss vår egen bit av himlen.

Konkurrens är i sig självt tävlan, hotfullhet, avundsjuka, rädsla, ångest, självfördömande, och jämförelse – konkurrens är när vi människor tävlar mot varandra, och gör allt för att slå krokben på varandra – istället för att hjälpa varandra, stödja varandra, och vara mot varandra såsom vi skulle vilja andra var mot oss; det är ju därför fullständigt uppenbart att konkurrens aldrig kan leda till någon som helst nytta för någon – och att konsumenten får köpa ”nya” och ”lukrativa” produkter är ingen nytta alls – det är bara än mer resurser som förbrukas för att tillfredställa ett begär efter att få bli stimulerad, och upphetsad – att få konsumera.

Vill vi ha en värld där vi alla är fiender? Där vi alla letar efter svagheter, misstag, och felaktigheter i varandra – så att vi ska kunna utnyttja dessa för att sedan själva vinna? Vill vi ha en värld där vi inte kan lita på varandra, eftersom vi vet att alla är ute efter att ”få oss” – ”stjälpa oss” – och framför allt ”ta våra pengar” – eftersom detta är verkligheten vi skapar när vi låter konkurrens styra – och tron att konkurrens leder oss framåt.

Jag kan illustrera konkurrensensidéns ineffektivitet ytterligare – tänk dig att vi har en match där två fotbollslag spelar mot varandra – och sedan en match där vi har två fotbollslag som spelar med varandra utan någon motståndare; i vilken match tror ni flest mål hade gjorts? Jo – självklart i den matchen där lagen spelat med varandra!

Och sedan kanske någon säger nu, ”ja, men om man inte har en motståndare, då kan man ju aldrig utveckla sig, då finns det ju ingen utmaning och då låter man sig själv bli sämre!”

Men varför kan vi inte röra oss själva, och dirigera oss själva till att bli bättre? Varför kan vi inte motivera och utmana oss själva att utvecklas? Varför måste vi ha en tävling, någon att vinna över, och någon att besegra för att kunna nå framsteg? Varför kan vi inte istället hjälpa varandra, stötta varandra, och assistera varandra att bli mer effektiva, och starkare – utan att vi för den sakens skull måste slåss mot varandra?

Idén om konkurrens saknar allt slags förnuft – den är helt enkelt korkad, och det är lätt att förstå att konkurrens alltid leder till lidande, och dumma beslut. Låt oss därför skapa ett nytt system, där konkurrens inte längre är den princip som styr våra liv – utan istället principen om vad som är bäst för alla blir ledande!

Livet behöver inte vara ett lidande, det behöver inte vara en kamp, utan det kan vara en samvaro, ett samtycke, och en förståelse människor, natur, och jord emellan – det är den världen jag vill ha! Himlen på jorden! Lösningen heter jämlikt med pengar för alla – undersök vad det är för någonting!

Visad konst är gjord av Van Den Broeck

Facebook länk: http://www.facebook.com/AnnVandenBroeck
Youtube kanal: http://www.youtube.com/users/Spamann
Blog länkar:
http://beneath-the-rose.blogspot.com/
http://theatomdecides.blogspot.com/
http://earthsreview.blogspot.com/
http://beyondthenight.blogspot.com/

 

Man Blir Förbannad då han ska Betala Bussavgift

Idag kan du läsa följande på Sydsvenskan:
En man blev uppmanad att betala för sin resa.

Det fick honom att ilskna till och verbalt hota chauffören. Han sprang sedan från platsen. En av polisens hundpatruller hittade honom senare bakom en kolonistuga på Ärtholmens koloniområde.

Händelsen utspelade sig på en hållplats på Snödroppsgatan. Larmet kom till polisen klockan 13.56.” Här är en länk till artikeln.

En man har allstå blivit arg eftersom en tvingats betala pengar då han ville åka buss. Detta händelseförlopp visar utan pardon och slöjar att pengar faktiskt skapar situationer i vilken våld och ilska blir utryckta. Pengar, såsom ett medel du måste ha för att få överleva i denna världen, är i denna situation den direkt utlösande faktorn.

Om man sedan frågar sig varför mannen blev arg – kan man komma fram till flertalet olika orsaker, som kanske har varit den direkt utlösande faktorn till det som kom att hända. En av dessa orsaker kan ha varit stress och ångest – två liknande upplevelser som i stor del får sin kraft från rädslan att bli av med pengar. Kanske denna man precis förlorat sitt arbete, bestört och fylld av ovisshet inför framtiden ville han inte ge ifrån sig sina pengar; eftersom han vet, har han inga pengar längre, då har han inte längre möjlighet att ge sig själv mat och tak över huvudet.

När ska vi förstå att det är oacceptabelt att säga till en människa, vem de än må vara – att den inte äger den ovillkorliga rättigheten till mat och tak över huvudet. Ingen människa vill gå hungrig, ingen människa vill sova utomhus i snö och kyla – ändå tillåter vi människor att existera i sådana levnadsförhållanden, eftersom de inte har tillräckligt med pengar.

Pengar måste ges till alla, jämlikt – det är oacceptabelt att några inte ska ha någonting, när andra har allting. Vi alla, oavsett vad vi gör, vilken utbildning vi har, vilket arbete vi har, vilken hudfärg vi har, vilket språk vi talar eller var vi bor – förtjänar att få mat, tak över huvudet och allt det som behövs för att leva ett bekvämt och rofyllt liv på denna jord.

Ge till en annan såsom du vill att en annan ska ge till dig – det är inga konstigheter. Du vet vad du skulle vilja få – ge det då till alla andra, för de upplever precis som du – smärta, då de blir berövade sina livsnödvändiga förnödenheter.