vikt | Vikingens Resa Mot Livet

Idag fortsätter jag bloggserien om min kropp – och idag kommer jag arbeta med punkt 23) på den lista som jag inledde denna bloggserie med – och det är punkten om att jag ibland tycker att min mage buktar lite för mycket utåt – det gillar jag inte – jag vill ha en platt mage – för tydligen är det snyggast.

Så – i denna blogg kommer jag applicera självförlåtelse, och stadga självåtaganden – för därefter i mitt dagliga liv korrigera och ta bort denna upplevelse av mig själv.

Självförlåtelse

1. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa, och medverka i en upplevelse – och en idé att det är snyggare att ha en platt mage, än en mage som buktar lite utåt – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att fånga mig själv i en upplevelse av att inte känna mig själv bekväm med min kropp som den ser ut, och såsom den ter sig – eftersom tydligen är det någonting fel med min kropp – och någonting som är dåligt med min kropp – och att jag därför inte kan tillåta mig själv att uttrycka mig själv ovillkorligt

2. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att skapa en definition, och en idé om min kropp – att min kropp måste ha en platt mage för att min kropp ska vara godkänd – och i detta förlåter jag mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli besatt av denna idén, och låta hela mitt liv – och hela min existens cirkulera runtomkring denna idén om att min kropp ska se ut på ett visst sätt – och en viss typ av mage – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att ifrågasätta denna upplevelsen, denna idén, och på vis sätta mig själv fri – frigöra mig själv – och inte låta mig själv vara en slav till begräsning

3. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att begränsa mig själv, och hålla mig själv tillbaka – i tron att min kropp inte är tillräckligt vacker för att jag ska tillåtas att uttrycka mig själv, vara fri, självständig, och bekväm i min kropp – och i detta förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att se, inse, och förstå att det finns ingen lag – det finns ingenting som säger att jag måste begränsa mig själv för att min mage sticker ut lite – det är jag själv som skapar denna punkt – och det ska sägas – helt i onödan – således åtar jag mig själv att sluta vara en slav till mitt utseende – och frigöra mig själv från all begräsning

4. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att bli besatt av hur min kropp ser ut – och inte inse att det spelar ingen roll – för min kropps utseende gör ingenting för mig i fråga om vem jag är inom mig själv – i fråga om min upplevelse av mig själv som min kropp – mitt utseende är i realiteten endast en slags distraktion från det som faktiskt betyder någonting – och det som är relevant – vilket är min direkta upplevelse av mig själv här med och som min mänskliga fysiska kropp

5. Jag förlåter mig själv att jag tillåtit och accepterat mig själv att inte se, inse, och förstå att min kropp är här för att assistera, och stötta mig att leva – och är inte här för att vara en bild som jag kan spendera min tid att skapa energetiska relationer gentemot – således förlåter jag mig själv att jag inte tillåtit och accepterat mig själv att släppa min besatthet gentemot min bild – och istället fokusera på att lära känna min mänskliga fysiska kropp – och vem jag är här som min kropp i varje andetag

Självåtaganden

1. När jag märker att jag skapar, och medverkar i en upplevelse, och en idé att det är snyggare att ha en platt mage, än en mage som buktar litet utåt – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – min mage är en mage – och oavsett om den är platt, eller inte så förblir den ändå gjord av samma material – och den har alltså samma värde oavsett – det är samma mage hur den än ser ut; således åtar jag mig själv att sluta döma, och se min mage utifrån dess utseende – och istället se min mage för vad min mage är – nämligen en mage

2. När jag märker att jag tänker att en bra, och godkänd kropp – det är en kropp som har en platt mage – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att en kropp som har en platt mage, det är en kropp som har en platt mage – varken mer eller mindre – och således åtar jag mig själv att sluta lägga mer värde, och mer betydelse vid saker och ting än vad saken faktiskt är – t.ex. en stol kan man sitta i – stolen är inte bättre eller sämre att sitta i för att den är gult färgad

3. När jag märker att jag håller mig själv tillbaka, och begränsar mig själv i mitt uttryck bland andra människor, eftersom jag tänker, och tycker att jag inte är tillräckligt vacker – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser och förstår att – jag är här – vacker behöver jag inte vara – det är bara en illusion, en idé – någonting som endast existerar när den ges uppmärksamhet – och inget fysiskt – och substantiellt – förevigat här; således åtar jag mig själv att sluta fokusera på saker som i grund och botten är illusioner – och istället fokusera på vad som är verklighet – på vad som är här i och som min omedelbara närhet

4. När jag märker att jag blir besatt av min kropps utseende – då stoppar jag mig själv, jag tar ett andetag och för mig själv tillbaka hit – och jag ser, inser, och förstår att min kropp ser ut – såsom min kropp ser ut – och hur besatt jag än blir av detta kommer inte min kropps utseende att ändras; således åtar jag mig själv att sluta fokusera på sådant som i grund och botten är fullständigt meningslöst, och istället hänge mig själv till punkter som jag kan förändra, styra, och som jag kommer att uppleva en skillnad då jag korrigerar

5. Jag åtar mig själv att se att min kropp är en gåva som jag måste ta hand om, vårda, och stötta – för det är vad min kropp gör gentemot mig – jag och min kropp existerar i en symbios – och desto mer jag ger till min kropp – desto mer får jag tillbaka; således åtar jag mig själv att sluta ta – att sluta kräva, och vilja ha – och istället ge såsom jag skulle vilja ta emot